Söndagen den 2 december 2012

Nedslag i modern fransk teologi

Moderna franska teologer
Tomas Orylski
Artos förlag


Med tvenne svågrar i Frankrike, den ene, broder Johan från Skara, som munk vid kommuniteten i Taizé, den andre som pensionerad präst bosatt på gränsen till Tyskland, är förstås mitt intresse stort för den franska teologiska utformningen under det senaste seklet.

Akademiledamoten Gunnel Vallquist har länge fungerat som en brobyggare mellan franskat och svenskt kulturliv. Hon har gjort banbrytande översättningar och skrivit flera introducerande böcker.

Förändringarna inom det kyrkliga kan liknas vid en lus strävande över en tjärad näver. Kyrkliga potentater har bidragit till att sakta av förnyelsen. Frågan inställer sig: ska teologin bara bekräfta och befästa tros- och maktstrukturer: eller ska den mera självkritiskt utforska kyrkliga svar på Guds kallelse i Kristus?

Dessa frågor trollbinder vid läsningen av denna lärda men ändå lättforcerade text. Här får man följa en utläggning om hur man försökt censurera och tysta avvikande teologers röster i kyrka och samhälle. Merendels har detta misslyckats. Sådant kan ge en viss tröst för en Aspeboda-präst, som, får vi hoppas, tillfälligt lagt ned sitt prästämbete.

Mycket nytt har förstås kommit från Frankrike under århundradena, namn som Descartes, Rousseau, Voltaire är lätt att hänvisa till - och Franska revolutionen medförde att många teologiska frågor ställdes på sin spets.

Tankemässiga kullebyttor betyder inte alltid att man bryter nacken av språket. På s 134 kan man läsa: "Det motsatta av en sant påstående är ett falskt påstående, men det motsatta av en djup sanning kan vara en annan djup sanning."

Sekulariserade människor lämnar i Frankrike och Sverige kristendomen och tillhörigheten i den organiserade kyrkan. De lämnar den Gud som i sig själv framstod som det perfekta varat. Kyrkan står därför inför en vändpunkt i civilisationen. Det pågår ett uttåg ur religionerna.

Joseph Moingt menar, att "ett av kristendomens stora historiska felsteg är att evangeliet har kanaliserats av religionen, det religiösa har fört med sig, att det sakrala vunnit över det heliga och över den etiska dimensionen av vilken heligheten beror".

Han menar också att människan inte kan lägga något till den gudomliga härligheten med offer, lovsånger eller ceremonier. Men människan har kallelsen att bringa Gud till jorden genom den kärlek hon själv utövar. Han påstår också att det inte finns något sakralt i kristendomen.

Till en brådskande uppgift inom teologin räknar han att "avmytifiera" de idéer som vi har om Gud, göra dem mer aktuella och trovärdiga.

Michel de Certeau upplevde kyrkan inom ramen för sin egen offentlighet och att hennes sätt att vara ifrågasattes. Byråkratin och administrationen menar han gör att många lämnar kyrkan. "Frågan om Gud och hans hemliga vägar genom existensen tycks ha förlorat sin centrala plats i kyrkans verksamhet."

Det som står på spel är inte Gud - utan kyrkan. Han frågar sig om man måste återuppfinna kyrkan: "I den mänskliga historien har Gud varit före kyrkan och tycks bli tvungen att överleva den. Skulle det kunna vara så att kyrkan bara är en historisk figur inom frågan om Gud, en variant proportionerad till ett system som håller på att försvinna?"

Erik Yvell


Kommentar av Johan Danell

Det är sant att den katolska kyrkans ledning försökt tysta franska teologer som har haft mer eller mindre nydanande tankar om den kristna tron och det kristna livet, men det var framför allt före Andra Vatikankonciliet 1962-65. Under detta koncilium spreds dessa tystade teologers tankar och påverkade konciliet avsevärt. Sedan dess är det framför allt en fransk biskop som kommit i blåsväder och som till slut blev avskedad för ungefär 10 år sen, men det var inte p g a hans teologi i första hand utan på grund av hans flitiga framträdande i media. Han var med på teve-shower och i tidningar och gjorde en massa uttalanden som nog var bra för många men som inte uppskattades av dom mer konservativa.

I Västeuropa pågår det ett uttåg från religionerna, helt klart, men många söker något liknande som passar dom bättre. Men när författaren till boken du skriver om använder begrepp som "det heliga" och "det sakrala" så undrar man lite vad han lägger i dessa uttryck. Det är ju inte något som folk i allmänhet har en klar bild av.

"Ett av kristendomens stora historiska felsteg är att evangeliet har kanaliserats av religionen", ja, evangeliet blev så småningom en religion. Men frågan är om det hade varit möjligt att undvika det. En uppfattning som tusentals människor gör till sin måste organiseras på något sett. Vad som hände var att apostlarna utsåg förtroendeingivande män som skulle efterträda dom och ha en viss auktoritet över dom andra troende, och man kan anse att detta ledde till tron på Kristus blev en religion.

"...att människan inte kan lägga något till den gudomliga härligheten med offer, lovsånger eller ceremonier." Det tror jag dom flesta kristna håller med om. Lovsånger och ceremonier utövas framför allt för att en kärleksfull relation måste uttryckas på något sätt.

"Han påstår också att det inte finns något sakralt i kristendomen."Vad menar han med det? Dom kristna menar i allmänhet att brödet och vinet i nattvarden är något heligt, men man brukar inte säga att dessa saker är sakrala. Om vi kommer överens om ordens innebörd så kan jag nog hålla med om att det inte finns något sakralt i kristendomen.

"Frågan om Gud och hans hemliga vägar genom existensen tycks ha förlorat sin centrala plats i kyrkans verksamhet." På den punkten tror jag att han har fel. Jag tror tvärtom att "Gud och hans hemliga vägar genom existensen" blir mer och mer centrala i den kristna kyrkans liv i Frankrike, den katolska som den protestantiska.

Ja, det var några tankar jag fick när jag läste din artikel. Jag får intrycket att Joseph Moingt, som skrivit boken du kommenterar, inte känner till vår tids franska katolska kyrka särskilt bra. Han kritiserar till stor del saker som inte alls stämmer med den moderna franska katolska kyrkans existens. Eller kanske han skrev sin bok för 50 år sen? katolska kyrkans existens. Eller kanske han skrev sin bok för 50 år sen?