TISDAG 27 JUNI 2017

Unikt fynd av europeisk stör i Lysekils hamn

Den märkliga fisken som flöt runt i Lysekils hamn visade sig vara en mycket oväntad gäst. Fisken hamnade så småningom hos Göteborgs naturhistoriska museum och det har nu visat sig att det handlar om arten europeisk stör - en stör som bara vid ett tidigare tillfälle med säkerhet hittats i västsvenska vatten!

Det var den 20 mars i år som skepparen Anders Karlsson och matrosen Peter Lundberg på färjan Carl Wilhelmsson upptäckte en konstig fisk som flöt runt i Lysekils hamn. Fisken var en 90 centimeter lång stör. Peter Lundberg och Susanne Eriksson på Lovéncentrum Kristineberg, som var med på färjan, fiskade upp stören. Den hamnade sedan hos Helen Sköld på Havets Hus, som såg till att den skickades vidare till Göteborgs naturhistoriska museum.

– Det var tidigt en diskussion om det rörde sig om en europeisk stör, Acipenser sturio , eller atlantisk stör , Acipenser oxyrinchus, säger Helen Sköld på Havets Hus.

– Den förra arten är en extremt sällsynt gäst i våra vatten med endast ett säkerställt tidigare fynd, vid Kummelbank 1990, säger Kennet Lundin, marinbiolog vid Göteborgs naturhistoriska museum.

Stora som krokodiler

Den atlantiska stören hade däremot en population vid västkusten fram till för omkring hundra år sedan. Den vandrade upp i Göta Älv för att leka, troligen vid Lilla Edet, men arten är numera försvunnen därifrån och klassas som regionalt utdöd i rödlistan.

Det finns dock både unga och vuxna atlantstörar bevarade på naturhistoriska museet som bevis på att den fanns här. Båda störarterna kan bli rejält stora - runt fyra meter.

– De kan bli lite som krokodiler, fast de är helt harmlösa för människor, säger Kennet Lundin.

Ovanligaste sorten

Europeisk och atlantisk stör är snarlika och kan ibland vara svåra att skilja på. När de är ungfiskar har atlantstören en tydligt spetsig nos, medan den europiska stören har en rundad nos redan som yngel. Vad det gällde fyndet från Lysekils hamn så var det närmast omöjligt att säkert avgöra på utseendet vilken av de två arterna det rörde sig om, även om det lutade åt europeisk stör.

– I ett sådant här fall är DNA ett ovärderligt verktyg för artidentifiering. Vävnadsprov togs av forskningsingenjören Anna Ansebo, vid det nya biodiversitetscentret i Göteborg, Gothenburg Global Biodiversity Centre. Analysen av DNA-sekvenserna gjordes av forskaren Svante Martinsson vid Göteborgs universitet, och analysen visade starkt stöd för att det rörde sig om en europeisk stör, säger Helen Sköld.

Ett mysterium

– Vi vet inte riktigt var stören kommer ifrån, eftersom den flöt i hamnen. Den var i gott skick vilket tyder på att den tagits någonstans i angränsande havsområde, men det kan ju även vara i yttre Skagerrak, om den tagits av en fiskebåt och dumpats i hamnen. Det är ett mysterium, men nu vet vi i alla fall vilken art det är, säger Kennet Lundin.

Förmodligen kommer fisken ursprungligen från ett tyskt utsättningsprojekt under 2008 i floden Elbe, som mynnar i Nordsjön. Europeisk stör har kanske funnits i Sverige någon gång i historien, men det finns inga belägg för att den lekt i någon älv. Det har även utförts ett tyskt utsättningsprojekt för Atlantisk stör i floden Oder som mynnar i södra Östersjön. Ett exemplar från det projektet fångades i svenskt vatten i närheten av Bornholm förra året och lämnades in till Göteborgs naturhistoriska museum.

– Troligen kommer vi att få se fler av de tyska störarna av båda arterna, men man kan önska att det gjordes ett liknande utsättningsprojekt av atlantisk stör i Göta älv, så att vi kunde återfå dessa unika fiskar, som ju utgör en naturlig del av vår fiskfauna.

Pressmeddelande från: Västarvet