Måndag 20 oktober 2014

Nutida arbetarlitteratur sedd ur ett nordiskt perspektiv

Från bruket till Yarden Absalon förlag

Fokuseringen på den nordiska arbetarlitteraturen har genom årtiondena gått i vågor. Främst är det arbetar-litteraturen i Sverige som framhållits, dess glansperiod var under 1930-talet. Med ett perspektiv på 75 år kan man betrakta det som en guldålder.

Vid en konferens i Landskrona i maj 2013 beslöt ett antal litteraturdoktorer att man skulle samla in upp-satser om arbetarlitteraturens ställning i Norden just nu. Resultatet blev denna bok, som innehåller 20 ful-lödiga uppsatser.

Inte minst intressant är det att lära känna några nya författarnamn utanför vårt lands gränser.

I förordet pekar redaktörerna på att det ännu inte finns något akademiskt verk om Sotfragments diktare, Stig Sjödin. Också Elsie Johanssons författarskap anser de vara ett orört objekt, trots att en intressant bok redan skrivit om henne av Annie Jordahl.

Margaretha Ståhls text Arbetarkonst och arbetar-litteratur i Sverige belyser förhållandet mellan förfat-tare och konstnärer. I den svunna tid då fackförenings-pressen var fylld av berättelser och dikter, fanns också konstnärerna med som illustratörer. Ibland kunde det dröja årtionden innan en målning fick en erkänd text om sig. Albin Amelins sprakade målning Fanor över bron från 1936 fick 20 år senare en dikt med samma titel publicerad i Metallarbetaren. Dikten skrevs av ådalsförfattaren Emil Hagström - men märkligt nog pryddes den med en teckning av Erik Prytz.

Norrmannen Björn Ivar Fryksens text har under-rubriken Var Alf Pröysen en arbetarförfattare? Han nagelfar berättelsen Motiv på ett spännande, iakt-tagande sätt. Här handlar det om en konstnär som fått i uppdrag att producera en bild - och han gör tvenne olika val. Först den som beställaren vill ha den med de pampigare husen och de mer romantiska vyerna, och så en bild som präglar förhållandet i bygden, där klas-skillnaderna är betydande bostadsmässigt och eko-nomiskt.

Carl-Erik Johanssons belyser på ett ingående vis Kurt Salomonons sociala romaner. Salomonson var en flitig, omstridd romanförfattare på 1950- och 1960-talen. Och hans granskning av socialdemokratin i Sverige utsattes för olika belysningar. Kritikerna hade också starkt åtskilda åsikter om hans verk och dess trovär-dighet. Tyvärr tystnade Kurt Salomonson alldeles för tidigt. Men skönt kändes det när jag fick vara med och belöna honom med Martin Koch-priset på 1990-talet.

Till de äldre deltagarna vid seminariet i Landskrona hörde Gunnel Testad, som för några år sedan dok-torerade på spelet om Norbergsstrejken. Också i denna uppsats återkommer hon till ämnet med arbetarspel och det engagemang som väcks i ett samhälle där arbetstillfällena sinar.

Redaktörernas förhoppning är att boken skall bli en språngbräda till ännu större forskningsinsatser på arbetarlitteraturens område. Att man här saknar belys-ningar av en så produktiv arbetarförfattare som Bernt-Olov Andersson visar att ämnet är stort och omfat-tande. Inte minst bör man ägna sig åt studiet av hur förlagen ställer sig till arbetarlitteraturen. Vi har ändå en förening som bär namnet Föreningen Arbetarför-fattare.

Kanske det blev lite för mycket texter om redan kända nutida arbetarförfattare som Susanna Alakoski och Kristian Lundberg. Men viljan är utomordentligt god. Fortsätt!