Måndag 24 mars 2014


photo credit: Love Daln, Naturhistoriska riksmuseet - Creative Commons License - Källa: Naturhistoriska riksmuseet

Fjällämmeln kan ha överlevt istiden i Skandinavien

Under senaste istiden täcktes Skandinavien av ett gigantiskt istäcke. De däggdjur som idag finns i Skandinavien härstammar därmed från individer som vandrade in först när isen smälte vid senaste istidens slut. Men nu visar ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet att fjällämmeln, till skillnad från andra däggdjur, troligen överlevde istiden i ett lokalt skandinaviskt refugium.

- Under senaste istiden fanns det lämlar både söder och öster om istäcket, men våra analyser visar att fjällämmeln inte härstammar från dessa populationer, säger Love Dalén, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Det måste därmed ha funnits en plats där fjällämmeln kunde överleva trots den kilometertjocka isen som täckte Skandinavien under ca 10 000 år. Denna plats kan ha varit en isfri bergsplatå eller kustremsa där de kunde hitta föda och överleva. Fjällämlar lever av att äta gräs, mossa, och örter.

DNA-forskning uteslöt släktskap

Slutsatserna kunde forskarna dra efter att ha undersökt släktskap mellan nutida och istida lämlar. DNA från forntida fynd längs södra och östra kanten av isens utbredning jämfördes med DNA hos dagens fjällämlar. De forntida lämmelben som analyserats i denna studie har hittats i Polen, västra Ryssland, Tyskland, Belgien och Storbritannien. Men eftersom inget av de istida fynden från dessa platser hade ett DNA som kunde visa på nära släktskap med dagens lämlar, så drog forskarna slutsatsen att fjällämmeln istället härstammar från en population som överlevde istiden i ett lokalt nordligt refugium innanför inlandsisens gräns.

- Det här kan vara förklaringen till att fjällämmeln är det enda endemiska däggdjuret i Skandinavien, säger Vendela Kempe Lagerholm, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet.

Ikonisk nyckelart

Fjällämlarna har blivit ikoner för fjällvärldens fauna, och är kända för sina dramatiska variationer i antal. De utgör en nyckelart i fjällens ekosystem men deras ursprung har hittills varit oklart.

Studien är ett internationellt samarbete som letts av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, och publiceras idag i tidskriften Molecular Ecology.

Pressmeddelande från: Naturhistoriska riksmuseet