Torsdagen den 11 oktober 2012
Utbrott av kikhosta i omvärlden ökar risken i Sverige
Kikhosta har minskat kraftigt i Sverige sedan vi började vaccinerna 1996 men sjukdomen sprids fortfarande. Eftersom många länder nu rapporterat om utbrott och en betydande ökning av antal fall så bör även vi i Sverige vara extra uppmärksamma på kikhosta vid långvarig och besvärlig hosta hos barn och vuxna.
Sedan allmän barnvaccination mot kikhosta återinfördes i Sverige 1996 har antalet rapporterade fall minskat dramatiskt men sjukdomen har inte försvunnit helt. År 2011 noterade SMI den lägsta incidensen någonsin med 1,8 fall per 100 000 personer (totalt 177 fall). Den goda effekten beror på den höga vaccinationstäckningen på omkring 98-99 procent. men Data från den samlade nationella kikhosteuppföljningen i Sverige visar dock att vaccinskyddet minskar efter 5 till 6 år. År 2007 infördes därför en påfyllnadsdos i vaccinationsprogrammet vid 5-6 års ålder och en påfyllnadsdos vid 14-16 års ålder. Inte heller naturlig infektion ger ett långvarigt skydd, det kvarstår cirka 15 år. Detta förklarar att kikhosta finns kvar trots att vi vaccinerar.
Kikhosta cirkulerar fortfarande och utgör en risk för spädbarn
Den högsta sjukdomsincidensen i Sverige ses bland barn under 1 år. Under de senaste tre åren har runt 40 spädbarn insjuknat per år. Hittills i år har 31 småbarn, varav 20 var yngre än tre månader, fått kikhosta. Kikhosta är en allvarlig sjukdom för småbarn. Hårdast drabbas de allra yngsta som ännu inte har fått sin första vaccindos vid 3 månaders ålder. Drygt 70 procent av dem behöver sjukhusvård enligt SMI:s nationella övervakning av kikhosta. Barnen smittas av personer i den närmaste omgivningen som troligen inte är medvetna om att de har kikhosta. Förhållandevis få fall av kikhosta bland vuxna rapporteras. Detta talar för en underdiagnostisering av sjukdomen. Resultat från den senaste nationella seroepidemiologiska studien 2007 visar att tre procent av vuxna har så höga antikroppsnivåer att de kunde varit infekterade det senaste året, vilket definitivt inte återspeglas i sjukdomsstatistiken. Alla infekterade har inte haft kliniska symtom, men betydligt fler än de som diagnostiseras har sannolikt sökt vård på grund av kikhosta.Viktigt med provtagning
Vid långvarig eller besvärlig hosta hos barn och vuxna bör man alltså tänka på kikhosta och överväga provtagning även i avsaknad av klassiska symtom. Det är viktigt att fastställa diagnosen för att kunna erbjuda förebyggande behandling till spädbarn, som den sjuke har varit i kontakt med.Kikhosta uppträder cykliskt med toppar vart tredje till femte år. Det har visats att kikhostebakterien har förmåga att ändra karaktär och på så sätt anpassa sin överlevnad till befolkningens immunitet. SMI önskar nu samla in relevant provmaterial från laboratorierna för att få fram bakterieisolat för karaktärisering. Syftet med detta är att kunna följa hur eventuella förändringar i cirkulerande bakteriestammar påverkar vaccineffektiviteten.