MÅNDAG 3 AUGUSTI 2026


Oscar II och drottning Sofia med följe besöker Råbäcks station - Foto: Karl Werner Lindhe (1863 - 1942) - Källa: Järnvägsmuseet/DigitaltMuseum -   Public Domain

Kungligt besök på Kinnekulle sommaren 1900

Den 15–16 juli 1900 stod Kinnekulle i händelsernas centrum när kung Oskar II besökte bygden. Anledningen var invigningen av den nya järnvägen Västergötland–Göteborgs Järnvägar (VGJ), som skapade en ny och betydelsefull förbindelse mellan Skara och Göteborg. I samband med invigningen gjordes också ett omfattande besök på Kinnekulle, där kungen fick uppleva några av traktens mest sevärda platser.

Många av dåtidens tidningar uppmärksammade kungens resa i utförliga reportage där hans förehavanden dag för dag skildrades i detalj. Texten nedan är en kort sammanställning av kungabesöket på Kinnekulle, baserad på uppgifter från dessa samtida tidningsartiklar.

Kungatåget rullar mot Råbäck

På väg mot Kinnekulle gjorde Oskar II ett kort uppehåll i Mariestad. Vid järnvägsstationen hade en stor folksamling samlats tillsammans med stadens myndigheter och olika föreningar för att hälsa kungen välkommen. Borgmästare Brock framförde stadens välkomsthälsning, och efter att Oskar II under en stund samtalat med de församlade och tagit emot en blomsterbukett fortsatte det kungliga extratåget mot Forshem.

I Lugnås hade många samlats vid stationen för att välkomna kungen. Den nybildade skytteföreningen stod uppställd för att avfyra en salut, men planerna gick om intet när extratåget fortsatte förbi utan uppehåll. I stället gick färden vidare mot Forshem.

Vid Forshem väntade friherre Carl Klingspor, värd på Råbäck, tillsammans med greve Gilbert Hamilton från Hjelmsäter för att ta emot Oskar II. Därefter fortsatte de den sista sträckan till Råbäck, där stora människoskaror hade samlats för att ge kungen ett högtidligt välkomnande och inleda det kungliga besöket på Kinnekulle.

En bygd i festskrud

Redan innan det kungliga extratåget anlände hade tusentals människor samlats längs järnvägen och vid stationerna för att få en skymt av sin kung. När tåget rullade in till Råbäck kl. 10,30 f.m. den 15 juli möttes Oskar II av en bygd klädd till fest.

Infarten till Råbäck var rikt smyckad med äreportar, hundratals flaggstänger och dekorationer. Även Råbäcks herrgård och det då nybyggda Turisthotellet hade klätts i högtidsskrud för att välkomna den kungliga gästen.

Besök vid stenbrottet och färd mot toppen

Från Råbäck gick färden först till Hellekis kalkstensbrott, där kungen fick se den omfattande stenbrytningen som gjort trakten känd. Därefter fortsatte kortegen uppför Kinnekulles sluttningar.

Ett av stoppen gjordes vid Mörkeklevs grotta innan sällskapet anlände till Hellekis säteri, där förfriskningar serverades. Därifrån fortsatte färden längs en delvis nyanlagd väg upp till Kinnekulles högsta platå.

Hänförd av utsikten

Vid Drottningstenen, som rests till minne av drottning Hedvig Elisabet Charlottas besök år 1814, lämnade Oskar II ekipaget. Tillsammans med sitt följe promenerade han den sista biten fram till utsiktstornet.

Trots att kungen då var 71 år gammal gick han själv upp i utsiktstornet med sin karakteristiska energi, följd av större delen av sitt sällskap. Nedanför tornet hade skolbarn från Hönsäter och Österplana samlats med små svenska flaggor i händerna. Under ledning av sin lärare, herr Apelqvist, stämde de upp Kungssången och bidrog till den högtidliga inramningen.

Från tornets översta våning bredde landskapet ut sig över stora delar av Västergötland, Vänern och de omgivande skogarna. Samtida tidningar berättar att Oskar II vid flera tillfällen uttryckte sin stora beundran över den storslagna utsikten och beskrev den som en av de vackraste i Sverige.

Lunch på Råbäck

Efter rundturen återvände sällskapet till Råbäck, där friherre Carl Klingspor bjöd på en stor lunch. Omkring 200 inbjudna gäster deltog i måltiden tillsammans med kungen och hans följe, däribland riksmarskalken friherre v. Essen, landshövding Sjöcrona och generalmajor friherre C.W. Ericson.

Vidare till Husaby

På eftermiddagen fortsatte resan med extratåg till Blombergs station. Där mötte bland andra Första kammarens talman, greve Gustaf Sparre från Mariedal, samt biskop E.J. Keijser, och tillsammans med väntande hästekipage tog de den kungliga kortegen vidare genom ett festpyntat landskap mot Husaby.

Även här hade invånarna gjort stora förberedelser. Vägarna kantades av flaggor och vid kyrkogårdsporten hade en stor äreport rests.

I Husaby kyrka välkomnades Oskar II av kyrkoherden innan en kort andaktsstund hölls. Därefter visades den medeltida kyrkan, som räknas till en av Sveriges äldsta och mest betydelsefulla. Kungen studerade med stort intresse ritningarna till den kommande restaureringen, ett projekt som riksdagen nyligen hade beviljat medel till.

Besöket avslutades vid S:t Sigfrids källa, den plats som enligt traditionen förknippas med Olof Skötkonungs dop. För att bevara minnet av sitt besök hugfäste kungen detta genom sin namnteckning på platsen.

Efter besöket i Husaby fortsatte den kungliga kortegen till Hjelmsäter, där greve Gilbert Hamilton stod värd för en middag som serverades klockan sju på kvällen. Oskar II och hans följe övernattade därefter som gäster på Hjelmsäter.

Resan fortsatte dagen därpå

Den 16 juli lämnade Oskar II Kinnekulle med extratåg. Längs hela järnvägen hade människor samlats för att hylla honom med hurrarop, sång och blomster.

Vid Götene gjorde kungen ett kort uppehåll för att samtala med den tidigare husaren Olof Ekman, far till den nyutnämnde ärkebiskopen Johan August Ekman. Därefter fortsatte resan till Lundsbrunn, där invigningshögtidligheterna för den nya järnvägen fortsatte.

Kungabesöket blev en av de största händelserna i Kinnekullebygden kring sekelskiftet 1900. Under två sommardagar stod trakten i nationellt fokus, och minnet av Oskar II färd över berget levde länge kvar hos dem som fick uppleva den.