FREDAG 17 JULI 2026

Lieslåtter för biologisk mångfald: Ett historiskt hantverk återvänder till Falkängen

I Falkängen har ett område på en gräsmatta förvandlats. Det som förr var en konventionell yta har sedan förra året fått genomgå en förvandling till en blomstrande ängsmark. Detta initiativ, som syftar till att gynna den biologiska mångfalden, nådde en viktig milstolpe under dagen när ängen fick besök av specialister för årets slåtter.

Ett hantverk med anor

Uppdraget i Falkängen utfördes av Martin och Sebastian från Blommandeberget landskapsvård, ett företag specialiserat på ängsskötsel och hållbar landskapsvård. Med expertis inom allt från anläggning av ängar till att behärska det traditionella hantverket att knacka och slipa liar är de väl rustade för att vårda området på ett ekologiskt vis. Att få bevittna lieslåtter mitt i Falkängen är i dag en ovanlig syn i ett modernt samhälle, men för dessa experter är arbetet ett hantverk som kräver både hög precision och djup kunskap om utrustningen.



Till skillnad från den vanliga lien använde de så kallade knackliar. Tekniken bakom dessa är unik: i stället för att slipas knackas eggen ut med hammare för att bli extremt tunn och hård. Detta gör att bladet håller skärpan betydligt längre. Under arbetets gång underhålls eggen försiktigt med bryne, men efter en tids användning får man knacka ut eggen igen för att få den vass. Slipstenar är bannlysta – de skulle oåterkalleligen förstöra den fina eggen.

Ergonomi i takt med traditionen

Slåttern visade också hur tradition möter ergonomi. Medan Sebastian arbetade med ett klassiskt orv (skaft) använde Martin en österrikisk modell. Denna är ergonomiskt utformad med annorlunda vinklade knaggar (handtag) och en justerbar förlängd nedre knagge, vilket skapar en mer upprätt och skonsam ställning för både rygg och handleder under det fysiska arbetet.

Varför slå ängen?

Att ängsmark behöver slås regelbundet för att utarma jorden på näring kan vid en första anblick verka paradoxalt, men näringsfattig jord är en förutsättning för att ängsblommor och andra växter ska trivas. När näringsnivåerna sjunker minskar gräsets dominans, vilket ger utrymme för känsligare blomväxter att etablera sig. Slåttern sker därför lämpligen under juli månad, då växterna hunnit gå i frö. Efter att gräset slagits bör det ligga kvar på marken för att torka några dagar, vilket gör att fröerna hinner sprida sig innan materialet samlas upp och forslas bort. Genom denna årliga skötsel främjas en artrik ängsflora där blommorna gradvis tar över.

Naturens egen tidtabell

En av de största fördelarna med projektet i Falkängen är att det får ta sin tid. Man behöver sällan så in blommor; genom att låta naturen ha sin gång etablerar sig lokala arter naturligt över tid. Området inventeras löpande för att dokumentera hur flora och fauna förändras – en spännande resa för att se vilka arter som hittar hit.



Historien i Falkängen är ständigt närvarande. Namnet i sig väcker frågor – var det kanske här, på ”Falks äng”, som man en gång i tiden gick med lien? Oavsett om historien om namnet Falkängens tillkomst är sanning eller skröna knyter dagens insatser an till en äldre tradition där marken vårdades genom slåtter.

En liten insats med stor effekt

Även om endast en bråkdel av den ängsmark som fanns för hundra år sedan återstår i dag visar Falkängen att varje kvadratmeter gör skillnad. En gräsmatta som får blomma blir en nektarkälla för bin, humlor och fjärilar. Den högre vegetationen erbjuder dessutom livsviktiga boplatser för insekter och spindlar som inte överlever på en kortklippt gräsmatta.

Att låta naturen ta plats i den egna närmiljön är ett stillsamt, vackert och effektivt sätt att främja biologisk mångfald – mitt i vardagen.



Blommandeberget landskapsvård webbplats