Utsiktstornet från 1892: ett mästerverk i snickarglädje på Kinnekulles topp

Det nuvarande utsiktstornet på Kinnekulles topp är ett välkänt landmärke, synligt vida omkring och flitigt besökt av turister som söker den storslagna utsikten. Vid en jämförelse med dess föregångare – det torn som friherre Carl Klingspor lät uppföra år 1892 – framstår dock den ursprungliga byggnaden som betydligt mer estetiskt tilltalande. Tack vare sin rika snickarglädje och praktiska faciliteter ägde det gamla tornet en arkitektonisk karaktär som dagens mer strama konstruktion saknar.

Länge har det påståtts att Fritz von Dardel ritade tornet, men en notis i tidningen Fyris den 16 juni 1893 ger en annan bild. Där uppger Svenska Turistföreningen att ritningarna utfördes av arkitekten Adrian Crispin Peterson – samme man som ritade Hotell Kinnekulle. Det gör det högst sannolikt att det var Peterson, snarare än von Dardel, som stod bakom tornets utformning.

Tornet från 1892 var en imponerande konstruktion i sju nivåer. I de två nedersta våningarna fanns åtta enkla övernattningsrum som man kunde hyra för en billig penning, och besökare kunde dessutom slå sig ned i en servering som erbjöd läskedrycker, mjölk och smörgåsar. En balkong ovanför entrén gav byggnaden en särskild karaktär – ett arkitektoniskt inslag som saknas i dagens torn.

En tidningsnotis i Göteborgs Aftonblad den 6 juli 1893 berättar att bottenplanet pryddes av fotografier över Kullens mest sevärda platser, tillsammans med en stor väggkarta över det omgivande landskapet som gjorde det enkelt för besökare att orientera sig. På våningen ovanför hade man inrett rummen med komfortabla hängmattor för dem som ville stanna kvar och uppleva solens uppgång eller nedgång från tornet.

Intresset var stort redan från början. Under det första året lockades omkring 7 000 besökare, som betalade 25 öre i entré för att ta del av utsikten. Enligt samtida tidningsuppgifter skall den första ”turisten” ha varit en ung engelsk fröken som ivrigt klättrade upp på byggnadsställningarna för att beskåda utsikten innan tornet ens var färdigställt.

Den ståtliga byggnaden kom att prägla Kinnekulles topp i nästan ett sekel, fram till den ödesdigra branden den 18 april 1982. Men redan året efter invigdes ett nytt torn på samma plats. Även om det har en enklare utformning med stramare arkitektoniska drag, har det troget tjänat som mål för besökare som i decennier vandrat uppför de många trappstegen för att njuta av utsikten. För till syvende och sist är det ju faktiskt den milsvida utsikten som är det väsentliga och tornets främsta syfte.