Bränslepriser rusar och läget förvärras – åtgärder kan bli nödvändiga

Kriget i Mellanöstern pressar de globala energimarknaderna och kan medföra åtgärder i Sverige, enligt Energimyndigheten. Trots att det inte råder någon akut brist på drivmedel i landet stiger priserna snabbt och myndigheten varnar för att läget kan försämras.

Hormuzsundet har varit i praktiken stängt i fyra veckor, vilket slår hårt mot oljeleveranserna till Europa. Särskilt diesel och flygbränsle riskerar att bli svårare att få tag på när de sista leveranserna anländer under april. Energimyndigheten analyserar nu behovet av åtgärder och samarbetar med andra myndigheter för att förbereda samhället på olika scenarier.

Myndigheten pekar på att både informationsinsatser, styrning mot mer kollektivtrafik och i yttersta fall ransonering kan bli aktuellt om situationen förvärras.

Regeringen har beslutat att tappa av delar av de svenska beredskapslagren mellan april och juni, som en del av ett internationellt IEA-initiativ. Avtappningen motsvarar omkring 14 dagars lager och ska bidra till att stabilisera marknaden.

Oljekrisen 1974: Sveriges korta period av bensinransonering

Sveriges senaste bensinransonering infördes i januari 1974, mitt under den globala oljekrisen. OPEC:s kraftiga produktionsminskningar slog hårt mot Europas energiförsörjning, och regeringen beslutade att införa ransoneringskort för alla bilägare. Kortet gav rätt att köpa en begränsad mängd bensin under en period då importen var osäker och priserna steg snabbt. Ransoneringen blev dock kortvarig. Efter ungefär en månad stabiliserades läget tillräckligt för att systemet skulle avskaffas, även om energisparåtgärder och kampanjer fortsatte långt senare.