Sägnen om Tulle och den förlorade staden Robonäs

Robogårdarna sägs en gång i tiden ha legat i närheten av Hönsäters herrgård. Enligt sägnen fanns det ännu längre tillbaka i tiden en ”stad” på platsen, grundad av en sjörövare vid namn Tulle. Denna stad skall ha kallats för Robonäs.

Tulle hade sex söner som ofta gav sig ut på vikingafärder och ägnade sig åt sjöröveri. När de varit borta länge brukade Tulle gå ner till Vänerns strand för att lyssna efter dem. Därför ska viken där han väntade ha kallats Orviken eller Hörviken, ett namn som osökt leder tanken till dagens Örevik (Stensöckö) eller Örviken, som det står på Häradskartan från 1860.

En kväll när Tulle satt vid sjön och lyssnade efter ljud över Vänerns blanka vatten hörde han plötsligt att en våldsam strid pågick ute på sjön. Han lossade sin båt och rodde ut. Där såg han hur hans söner jagades av en hel flottilj båtar. Endast två av dem lyckades, tillsammans med Tulle, ta sig tillbaka hem.

De överlevande sönerna gav därefter upp sjöröveriet och började leva ett fredligt och arbetsamt liv. Innan Tulle dog hann han glädja sig åt att en ny stad växte fram vid den borg som enligt sägnen ska ha funnits där. Staden kallades Robonäs. Dess storhetstid blev dock kort. När den blomstrade som mest kom fiender och förstörde den så grundligt att inte en sten blev kvar på den andra.

Robogårdarna uppfördes senare, troligen i samma trakt, men det är fortfarande oklart om de verkligen stod på exakt den plats där staden sägs ha legat – om det nu ens funnits någon stad, eftersom berättelsen trots allt är en sägen. Robogårdarna däremot är väl belagda i källorna.

Robogårdarna – en försvunnen gårdsmiljö i Hällekis

Robogården, eller Robogårdarna, räknas till de äldsta kända gårdarna på Kinnekulle och skall ha omnämnts i källorna redan under 1400–1500-talet (bland annat i jordeböcker från Gustav Vasas tid). Den exakta placeringen är dock oklar. En källa anger att gården låg strax söder om Hönsäters kapell, medan en annan pekar på området norr om kapellet.

Lantmätare Lorentz Insulanders karta från 1689 - Källa: Lantmäteriets historiska kartor

På kartan från 1689 finns en plats vars namn jag tolkar som Stubb Torpium. Eftersom en av gårdarna senare ska ha kallats Stubberu eller Stubberud är det inte orimligt att anta att det rör sig om samma plats, särskilt med tanke på hur namn förändras över tid. Men här uppstår ett märkligt problem: Robogårdarna sägs ha anor ända tillbaka till 1400-talet, så varför finns de inte markerade på kartan från 1689? Robogården är ju belagd i början av 1700-talet, och en gård med så lång historia borde rimligen ha funnits med. Kan det alltså vara så att Stubb Torpium representerar en helt annan gård – eller kanske ett annat namn för Robogården – vilket i så fall gör frågan om dess exakta läge ännu mer gåtfull.

Lägger man en modern karta ovanpå den gamla och försöker mäta in läget – så gott det går, eftersom skalan på äldre kartor ofta är osäker – hamnar man i området kring truckvägen strax ovanför järnvägen (se platsen på Lantmäteriets karta). Placeringen stämmer också väl överens med läget i förhållande till ”Mostigen”, som vid den tiden tycks ha varit en av de större förbindelselederna bort mot Råbäck.

Om man därefter väljer terrängskuggningskartan på Lantmäteriet och zoomar in något, framträder enligt min uppfattning ovanligt många linjer i just det området. Det väcker frågan om detta kan vara svaga spår efter Robogårdarna eller Robonäs, vilket dessutom stämmer väl överens med uppgiften om att de skulle ha legat norr om kapellet.

Detta är förstås bara min egen spekulation – och det kan mycket väl vara så att man ibland ser det man vill se.

Det finns även uppgifter om att Hönsäters trädgårdsmästarebostad skall ha benämnts Stubbero i mer modern tid, vilket gör det mer sannolikt att Robogårdarna låg norr om kapellet.

Den 1 juni 1735 vigdes pigan Catarina Carlsdotter och Magnus Svensson i Forshems socken. Enligt vigselboken var Magnus bosatt i Bondebol (Forshem), medan Catarina vid tillfället kom från Robogården i grannsocknen Österplana. Detta kan vara en av de sista kända uppgifterna om Robogården, som troligen försvann någon gång under senare delen av 1700-talet.

I dag finns troligen inga synliga lämningar kvar av Robogårdarna, och platsen är inte exakt fastställd. Uppgifterna om Robogårdarnas läge bygger på äldre källor och lokala arkiv, men någon tydlig markering på historiska kartor är inte känd, förutom möjligtvis texten på kartan från 1689.