Ture Sjöö – bygdefotografen som fångade ett försvunnet Sverige

Ture Sjöö (1903–1994) hör till de mest betydelsefulla bygdefotograferna i Västergötland. Under större delen av 1900-talet dokumenterade han livet i och omkring Björsäter i Mariestads kommun. Genom hans kamera bevarades en värld som annars hade gått förlorad – ett landsbygdssamhälle i förändring, fångat med både noggrannhet och värme.

Uppväxt och vägen in i fotografins värld

Ture Sjöö föddes den 4 juni 1903 i Björsäter och kom att förbli sin hembygd trogen hela livet. Intresset för fotografering väcktes tidigt genom hans äldre bror Karl (1893–1920). När Karl omkring 1915 skaffade en stor 13x18-kamera med stativ och skynke blev den unge Ture hans självklara assistent. Genom arbetet vid sidan av brodern lärde han sig grunderna i fotografering och mörkrumsarbete.

När Karl avled i TBC år 1920, endast 26 år gammal, tog Ture över kameran och fortsatte det dokumentationsarbete som brodern påbörjat. I arkiven ses brödernas tidiga arbete ofta som en helhet, då de under några år delade både utrustning och motivvärld. Detta blev starten på Tures livslånga gärning som bygdefotograf.

Ett liv bakom kameran

Ture var som mest aktiv från 1920-talet till 1960-talet, men hans sista fotografier togs så sent som på 1970-talet. Under dessa decennier blev han den självklara fotografen i bygden – den man vände sig till när något viktigt skulle förevigas.

Hans motivvärld speglar hela landsbygdens liv. Han tog porträtt av skolklasser, brudpar och konfirmander, och han följde människors arbete i jordbruk, skogsbruk och hantverk. Han dokumenterade gårdar, kyrkomiljöer och nybyggnationer, inte minst Björsäter kyrka som återkommer i många av hans bilder. Liksom många fotografer i sin tid fyllde han en viktig social roll genom att fotografera vid begravningar och av nygrävda gravar, en tradition som syftade till att bevara minnet av den sista viloplatsen.

Ture rörde sig långt utanför Björsäter, ofta med cykeln som transportmedel. I hans samling finns motiv från bland annat Bredsäter, Lugnås, Espäng i Fredsberg, Österäng och Årnäs, Forshem, Norra Lövåsen i Ullervad och Ekby, liksom enstaka bilder från Götene och Lidköpings kommun. Eftersom brodern Karl tillbringade sin sista tid på Holahults sanatorium i Nora finns även fotografier därifrån.

Teknik och bildspråk

I början av sin karriär arbetade han med glasplåtar, främst så kallade torrplåtar. Detta var ett tidskrävande men högkvalitativt material som gav en imponerande detaljrikedom och gjorde det möjligt för en bygdefotograf att arbeta mer rörligt. Det är tack vare denna teknik som många av hans tidiga bilder än idag framstår som skarpa och levande. Hans fotografier präglas av ett stilla allvar och en respekt för motiven – människor och miljöer avbildas med en tydlig känsla för sammanhang och värdighet.

Ett ovärderligt kulturarv

Ture Sjöös bildskatt är idag en central källa för lokalhistoriker, släktforskare och alla som vill förstå livet i det svenska bondesamhället. Genom hans bilder kan man följa hur modet förändras, hur jordbrukets redskap moderniseras och hur landskapet långsamt omformas under 1900-talet.

En stor del av hans negativ och fotografier finns bevarade hos Västergötlands museum och Lugnås–Björsäter hembygdsförening. Glasplåtarna skänktes dit 1980, och Ture själv var aktiv i föreningen under många år. Idag är tusentals av hans bilder digitaliserade och tillgängliga via DigitaltMuseum, vilket gör det möjligt för en bred allmänhet att söka efter både platser och personer från bygden.

Eftermäle

När Ture Sjöö avled 1994 i Björsäter lämnade han efter sig ett av de mest omfattande och betydelsefulla bildarkiven från en svensk landsbygdssocken. Hans arbete utgör en bro mellan det gamla bondesamhället och det moderna Sverige – en visuell berättelse om människor, arbete och vardag i en tid som inte längre finns. Genom hans fotografier hålls Västergötlands historia vid liv som levande skildringar av ett sekel i förändring.