SÖNDAG 21 DECEMBER 2025

Tomasmäss – en bortglömd port till julens magi

Tomasmäss infaller den 21 december, en högtid som en gång i tiden hade stor betydelse i det svenska bondesamhället. Idag är den nästan försvunnen ur det allmänna medvetandet, men bakom dess undanskymda plats i kalendern finns en rik väv av traditioner, symbolik och folktro.

I Sverige firades dagen som helgdag fram till 1772, då den avskaffades. Att Tomasmäss ofta sammanföll med årets kortaste dag gav den en särskild laddning – det var tidpunkten då ljuset började återvända och julens frid tog sin början.

I det gamla bondesamhället var Tomasdagen en symbolisk vändpunkt. Det mesta av årets utomhusarbete skulle vara avslutat, och julfriden inleddes. Under denna period betraktades brott som särskilt allvarliga, och straffen kunde till och med skärpas. Det var också dagen då julölet provsmakades, vilket gav upphov till uttrycket ”Tomas fylletunna”. Den som inte hade sitt öl klart till Tomasmäss riskerade att få skämmas under julen.

Folktron spelade en stor roll denna dag. I flera delar av landet ansågs övernaturliga krafter vara särskilt aktiva, och därför undvek man vissa sysslor. Att spinna garn var förbjudet – enligt sägner kunde spinnrocken till och med börja snurra av sig själv om man trotsade förbudet. Även andra sysslor som gick ”runt”, som malning och slipning, skulle undvikas.

Tomasmäss var också en dag för avslut. Kontrakt med tjänstefolk och torpare avslutades eller förnyades, och på många håll hölls marknader där man köpte det sista inför julen. Julkärven sattes upp som fågelfoder, och gården kunde dekoreras med julstänger – gröna träd eller stänger med kvistar endast i toppen.

Trots att Tomasmäss idag är relativt okänd lever vissa uttryck och traditioner kvar i dialekter och folklivsforskning. På senare tid har historiker och kulturintresserade åter lyft fram dagen som en symbol för övergången mellan mörker och ljus, arbete och vila, vardag och helg.