Runstenarna i Husaby – Minnets stenar från vikingatidens Västergötland

Trots att Götene kommun inte är särskilt rik på runstenar, hyser den några av de mest imponerande exemplaren i Västergötland. Vid Källby ås står två av kommunens mest kända monument: Vg 55 och Vg 56. Dessa vikingatida minnesstenar är bland de största och mest betydelsefulla i hela landskapet. Även Husaby har bidragit med viktiga runristningar till kommunens kulturarv.

Utöver Källbystenarna finns det ytterligare bevis på ett rikt, men delvis förlorat, kulturarv i form av två betydelsefulla runstenar i Husaby (varav endast en är kvar på sin ursprungliga plats), samt flera runstensfragment. Husaby utmärker sig i synnerhet genom de två bevarade inskrifterna, vilka ger oss en unik inblick i hur människor under övergången från hedendom till kristendom uttryckte sorg, tro och familjeband.

Vg 50 – En kristen gravhäll till minne av en mor

Den mest framträdande runristningen i Husaby är Västergötlands runinskrifter 50, även kallad Vg 50. Den ursprungligen liggande runristade gravhällen står nu rest på Husaby kyrkogård och är tillverkad i röd kalksten. Stenen är 2,28 meter hög och har en bredd på drygt en meter. Runorna är inskrivna i en konstfull drakslinga som avslutas i en knut högst upp på stenen. Den upptäcktes år 1900 under en restaurering av kyrkan, då den låg bakom en igenmurad dörr.

Inskriften är rikt kristen och lyder:
"Assur, Aue, Sven och Tore, de lät lägga denna sten över sin mor Olov. Gud hjälpe hennes själ, Guds moder och alla Guds änglar"

Detta är ett ovanligt uttrycksfullt kristet budskap för en runsten, där både Gud, Maria och änglarna nämns. Det visar tydligt att kristendomen fått starkt fäste i Västergötland vid tiden för ristningen, omkring år 1100.

Vg 51 – En far hedrar sin son

Den andra kända runstenen från Husaby är Vg 51, som idag finns på Statens historiska museum. Den är tillverkad i sandsten och dateras till cirka 980–1015 e.Kr. Ursprungligen hittades den i kyrkogårdsmuren, där den tidigare använts som tröskel i den östra kyrkogårdsporten. Den tros ha varit en gavelhäll i en gravkista.

Stenens mitt pryds av ett konstfullt kors som står i en båt, där korset fungerar som mast – ett motiv som även förekommer på andra runstenar i Södermanland.

Inskriften lyder:
"Olav satte denna sten efter Hræiðar, sin son."

Även denna sten visar hur vikingatida människor hedrade sina döda och samtidigt uttryckte sin tro, vilket gör den till ett viktigt exempel på kristen påverkan i regionen. Eftersom Vg 51 är äldre och stilistiskt vikingatida, representerar dess kors ett tidigt skede av kristna influenser, i stark kontrast till Vg 50:s mer utvecklade och tydligt kristna budskap. Inskriften saknar dock en kristen böneformel, vilket är typiskt för tidiga kristna runstena.

Fragment i Husaby – Spår av fler runristningar

Utöver Vg 50 och Vg 51 har man i Husaby funnit flera fragment av runristningar. Även om dessa fragment är svåra att tolka, visar de att platsen haft fler runstenar än vad som idag är synligt. Det tyder på att Husaby varit en viktig plats för minneskultur under vikingatiden, kanske med flera gravmonument som gått förlorade eller återanvänts i byggnationer.

Fragment av runstenar

I Götene kommun har man funnit ett antal runstensfragment på olika platser. Trots att dessa fynd ofta är fragmentariska eller består av ristningar i gravkontext, är de ett tydligt bevis på runkulturens spridning och närvaro i området.

Minnets landskap i sten

Runstenarna i Götene kommun är mer än bara historiska artefakter. De är berättelser i sten om tro, sorg och familjeband. Vg 50 står kvar som ett monument över en mor, medan Vg 51 berättar om en son som gått bort. Tillsammans med de fragment som hittats ger de en rik bild av Husabys och Götenes roll i övergången från hedendom till kristendom.

Kopia av runsten Vg 152 vid Hönsäters herrgård

Även i Hällekis finns en runsten - den står i trädgården till Hönäters herrgård (OBS! privat mark), men det är en kopia av runstenen Vg 152. Originalet finns vid vägen mellan Eggvena kyrka och Bråttensby skola i Herrljunga kommun.

Inskriften lyder:
"Gunnvar reste denna sten efter Kane, sin make, en mycket god tägn."