Ett gammalt fotografi och en språklig gåta

När jag tittade på bilder från Hällekis i DigitaltMuseum fick jag syn på ett gammalt fotografi taget av den välkände Anders Karlsson – en man som med sin kamera dokumenterade mycket av livet kring Kinnekullebygden under sin tid. Bilden, som är ett utsnitt ur en större komposition, visar Knut Odhs slakteri i Stakeklev, Hällekis. Exakt årtal är okänt, men mycket tyder på att det kan vara från 1920- eller 1930-talet. Det som fångade min uppmärksamhet var inte själva byggnaden, utan skylten ovanför slakteriets dörr. Där stod nämligen K.I. Ohds – inte K.I. Odhs, som man kanske skulle förvänta sig. Den lilla detaljen väckte en fråga: varför denna stavning?

När jag började söka efter en förklaring fann jag att det faktiskt är fullt rimligt. Stavningen med Ohd är inte en felstavning, utan snarare en alternativ skrivning av namnet. I äldre svenska släktnamn kunde bokstäverna dh och hd användas omväxlande, eftersom stavningsreglerna inte var lika fast normerade som idag. Den vanligaste äldre formen var dh, som förekom redan från 1500-talet och levde kvar långt in på 1800-talet, särskilt i släktnamn som Lindh och Nordh. Samtidigt kunde hd användas som en alternativ skrivning för samma ljud, ofta beroende på lokala traditioner eller personliga val. Före 1900-talet fanns ingen fast norm, och därför kunde samma namn förekomma med olika stavningar – båda betraktades som korrekta.

Så skylten ovanför slakteriets dörr är inte ett misstag, utan snarare ett tidsdokument – en liten språklig pusselbit som berättar om hur namn och ord kunde variera i skrift förr. Det gör fotografiet ännu mer intressant, eftersom det inte bara visar en plats och en verksamhet, utan också bär på spår av språkets historia.

K.I Ohds Slakteri & Charkuteri

Under 1920-talet startade Knut Ivar Ohd sin slakteriverksamhet med butik i Stakeklev. Rörelsen kom att bli en viktig del av Hällekis livsmedelsförsörjning och drevs av Knut Ohd fram till 1950. Därefter tog Ingvar Söderström över och fortsatte verksamheten i oförändrad form fram till 1956, då Anders Lindblom övertog och flyttade butiken till huvudbutiken i samhället (i källaren på den nu mer rivna ICA butiken).

Slakteriet i Stakeklev blev en betydelsefull del av näringslivet i Hällekis, särskilt under en tid då lokala producenter stod för en stor del av livsmedelsutbudet.

Knut Ohd bidrog till att etablera en bofast handel i samhället, i kontrast till den äldre traditionen med gårdfarihandel – kringresande försäljare som tidigare dominerat. Slakteriet blev därmed en del av den utveckling som stärkte både lokal service och självförsörjning.

Knut Ohd drev även en charkuteribod vid dammen i Hällekis. Bodens tillkomst var ett resultat av att bolagsstyrelsen under mitten av 1920-talet fick tillstånd av Kungl. Befallningshavare att anordna två torgdagar i månaden. För detta ändamål uppfördes två försäljningsbodar; Ohd disponerade den ena och slaktare Seth från Götene den andra.

Anders "All världens Karlsson" – Den kringvandrande bygdefotografen

Anders Cornelius Karlsson (1893–1967), känd under smeknamnet "All världens Karlsson" (och ibland "Snarka"), var en unik och färgstark gestalt i Västsverige under 1900-talets första hälft.

Som kringvandrande och bohemisk fotograf dokumenterade han med sin kamera liv och leverne på landsbygden under mellankrigstiden. Med cykeln som trogen följeslagare och senare även sin lättviktare färdades han mellan gårdar och byar, alltid på jakt efter nya motiv. Hans resor blev lika mycket en del av hans bohemiska livsstil som själva fotograferandet – en frihet på hjul som bar honom genom Västergötland, Halland, Bohuslän och Dalsland.

Hans fotografiska gärning resulterade i en enorm bildskatt som idag utgör ovärderliga tidsdokument. Karlssons bilder fångade allt från vardagsliv och arbete på gårdarna till högtider och folkliv. Hans sällskapliga och folkkära personlighet gjorde honom till en välkänd och uppskattad person i bygden.

Hans samlade verk består av tiotusentals negativ. Dessa bevaras idag på regionala museer; cirka 12 000 negativ finns hos Skövde stadsmuseum/Västergötlands museum och ytterligare cirka 3 000 negativ på Falbygdens museum. Ett av dessa tiotusentals negativ är just bilden av Knut Ohds slakteri i Stakeklev.