MÅNDAG 10 NOVEMBER 2025
Idag firas Mårten Gås – därför äter vi gås den 10 november
Idag, den 10 november, infaller Mårtensafton – eller ”Mårten Gås” som den ofta kallas i folkmun. Det är en tradition som framför allt lever kvar i Skåne, där gåsmiddagen är självklar denna kväll. Men varför firar vi just aftonen före Mårtensmässan den 11 november, och hur kommer det sig att gåsen blivit den givna festmåltiden?
Helgonet Martin av Tours
Mårtensafton har sitt ursprung i minnet av Martin av Tours, en romersk soldat som blev biskop i franska Tours på 300-talet. Han är känd för sin ödmjukhet och för att ha delat sin mantel med en frusen tiggare. Martin dog den 11 november år 397, och dagen blev helgondag i hela den katolska världen.Att man firar aftonen före är en gammal nordisk sed. Kyrkliga högtider inleddes ofta redan kvällen innan, och därför är det den 10 november som blivit den stora festdagen.
Gässen som avslöjade Martin
Enligt legenden ville Martin inte bli biskop och gömde sig i en gåsstia. Gässen kacklade dock så högt att han blev avslöjad – och därmed blev gåsen hans symbol.I folkliga berättelser sägs det ibland att man äter gås som en slags ”hämnd” för att de förrådde honom. Men det finns också en mer praktisk förklaring: november var slakttid i bondesamhället, och just då var gässen som fetast efter att ha ätit upp sig på höstens skörd. Kombinationen av legend och praktiska omständigheter gjorde gåsen självklar på Mårtensafton.
Menyn på Mårtensafton
Den klassiska gåsamiddagen, som idag är starkt förknippad med Skåne, standardiserades ursprungligen på restauranger i Stockholm under 1800-talet, särskilt från 1850-talet och framåt. Den spred sig sedan söderut och etablerades som den fasta menyn i Skåne.Den består traditionellt av tre rätter:
- Svartsoppa med gåsblod och kryddor.
- Stekt eller ugnsstekt gås med tillbehör som kokt potatis, brysselkål och äppelmos.
- Skånsk äppelkaka (eller äppelknyten) med äpplen, brödsmulor och kanel.
Katolska kyrkan och fastan före jul
I den katolska kyrkan var Martinshelgen länge startpunkten för en 40 dagars fasta inför jul, ofta kallad adventsfastan. Precis som påskfastan var detta en tid av avhållsamhet och förberedelse inför den stora högtiden.Därför blev Mårtensafton den 10 november en kväll av överflöd och festmåltid innan fastan började – på samma sätt som fastlagen före påsk. Även om den strikta fastan avskaffades i väst under medeltiden, lever traditionen kvar i östortodoxa kyrkor, där man fortfarande har en 40 dagars adventsfasta.
Skåne i centrum – men med europeiska rötter
I Sverige är det framför allt Skåne som förknippas med Mårtensafton, men liknande firanden finns i många europeiska länder. I Danmark kallas det Mortensaften, och i Tyskland, Polen och Ungern äter man också gås till minne av Martin.En levande tradition
Även om Mårtensafton inte är en nationell helgdag i Sverige, lever traditionen kvar som en kulinarisk och kulturell högtid. För många skåningar är den lika självklar som julbordet – och varje år den 10 november dukas gåsen fram för att hedra både helgonet Martin, den katolska fastehistorien och en urgammal festtradition.