När helgdagarna krockar: en guide till Allhelgonahelgen

När oktober går mot sitt slut och november tar vid, dyker flera högtider upp i kalendern som rör minnet av de döda och firandet av helgon. Men vad är egentligen skillnaden mellan Allhelgonadagen, Alla helgons dag, Allhelgonaafton – och hur passar Halloween in i allt detta?

Allhelgonadagen infaller alltid den 1 november och har sina rötter i katolsk tradition. Den instiftades för att hedra alla helgon, både kända och okända, som inte har en egen dag i kyrkokalendern. I Sverige var detta länge en officiell helgdag, men i samband med helgdagsreformen 1953 upphörde den att vara helgdag. Istället infördes Alla helgons dag som en ny helgdag, placerad på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Syftet med reformen var att ge svenskarna en fast ledig dag för att minnas sina döda, utan att störa arbetsveckan.

Dagen före Alla helgons dag – alltså fredagen innan den rödmarkerade lördagen – kom att kallas Allhelgonaafton. Den har ingen officiell status men har blivit en stillsam kväll som markerar övergången till helgdagen. Dagen före Allhelgonadagen, alltså den 31 oktober när 1 november fortfarande var helgdag, hade däremot inget särskilt namn i svensk tradition. Den kunde möjligen kallas aftonen före Allhelgonadagen, men det var inte ett etablerat begrepp.

Samtidigt som dessa kristna högtider utvecklades i Sverige, började Halloween få fäste som en folklig tradition. Halloween firas alltid den 31 oktober och har sitt ursprung i den keltiska högtiden Samhain samt den kristna All Hallows’ Eve – alltså "Alla helgons afton" på engelska. I Sverige har Halloween blivit en populär tradition med utklädnad, pumpor och godis, men den har ingen koppling till den svenska kyrkliga kalendern.

För att förstå hur dessa högtider har förändrats över tid kan man följa en historisk tidslinje. Under medeltiden etablerades Allhelgonadagen som en kyrklig högtid den 1 november. Den förblev en röd dag i Sverige fram till 1953, då den ersattes av Alla helgons dag som en rörlig helgdag på lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween, som har sina rötter i brittisk och irländsk folktro, började spridas internationellt under 1900-talet och fick fäste i Sverige först under 1990-talet. Allhelgonaafton som begrepp började användas mer frekvent efter helgdagsreformen, då behovet uppstod att särskilja kvällen före den nya helgdagen.

Alla själars dag infaller den 2 november och är en kyrklig högtid med fokus på att minnas alla avlidna, inte bara helgon. I den katolska traditionen är detta dagen då man ber för själarna i skärselden, medan Svenska kyrkan ser dagen som ett tillfälle att hedra alla döda – oavsett tro eller livsgärning. Även om dagen inte är en officiell helgdag i Sverige, förekommer gudstjänster och ljuständning på kyrkogårdar. Den kompletterar därmed Alla helgons dag, som främst uppmärksammar helgonen, genom att ge plats åt det personliga och stillsamma sorgearbetet.

År 2025 inträffar en ovanlig sammanslagning: Alla helgons dag och Allhelgonadagen infaller båda på lördagen den 1 november. Det innebär att den kyrkliga högtiden och den moderna svenska helgdagen sammanfaller, vilket inte sker varje år. Dessutom infaller Allhelgonaafton och Halloween på samma dag – fredagen den 31 oktober – detta sammanträffande sker inte varje år, men just i år sammanfaller de, vilket ytterligare bidrar till förvirringen kring dessa högtider.

För att reda ut datumen för 2025:

Halloween: Fredag 31 oktober 2025
Allhelgonaafton: Fredag 31 oktober 2025
Alla helgons dag: Lördag 1 november 2025
Allhelgonadagen: Lördag 1 november 2025
Alla själars dag: Söndag 2 november 2025