FREDAG 24 OKTOBER 2025

FN-dagen – en hyllning till fred och samarbete i 80 år

Den 24 oktober varje år firas FN-dagen världen över för att uppmärksamma Förenta Nationernas grundande och dess arbete för fred, säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling. Datumet är dagen då FN-stadgan trädde i kraft år 1945, efter andra världskrigets slut, och symboliserar starten på ett globalt samarbete för att förhindra framtida konflikter.

FN fyller 80 år – ett jubileum att uppmärksamma

År 2025 är ett särskilt jubileumsår – FN fyller 80 år. Under dessa åtta decennier har organisationen vuxit till att omfatta 193 medlemsländer och har spelat en central roll i att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, fattigdom, pandemier och väpnade konflikter.

FN-dagen – en dag för eftertanke och engagemang

FN-dagen firas med ceremonier, föreläsningar, skolaktiviteter och kulturella evenemang som lyfter fram vikten av internationellt samarbete och solidaritet. Det är en dag för att reflektera över vad världen har uppnått – och vad som fortfarande återstår att göra – för att skapa en mer rättvis, fredlig och hållbar framtid för alla. I en tid då säkerhetsläget i Europa har försämrats och oron växer för framtiden, blir det internationella samarbetet än mer avgörande. FN-dagen påminner oss om att fred inte är något vi kan ta för givet – den måste vårdas, försvaras och byggas upp varje dag, tillsammans.

Sveriges bidrag till FN:s fredsinsatser

Sverige har deltagit i över 120 FN-ledda fredsbevarande insatser sedan 1948, med både militär och civil personal.

Uppoffringar för fred – svenska insatser i fokus

Totalt har över 80 000 svenskar tjänstgjort i FN:s fredsinsatser sedan 1960-talet. Sammanlagt har 82 stycken svenskar avlidit i internationell fredstjänst varav 17 på grund av stridshandling, en påminnelse om de stora uppoffringar som görs för global fred. Sveriges engagemang i FN:s arbete är en viktig del av landets utrikespolitik och visar på ett långsiktigt åtagande för global fred och säkerhet.

Här är en översikt över några av de viktigaste FN-uppdrag där Sverige har varit engagerat:

Militärt deltagande i FN:s fredsbevarande insatser

• UNEF (Egypten och Gaza, 1956–1967): Sveriges första större FN-insats, upprättad efter Suezkrisen. Svenska trupper bidrog till att stabilisera området på Sinaihalvön och i Gaza.
• UNFICYP (Cypern, 1964–1993): Sverige deltog med stora truppstyrkor (bataljoner) mellan 1964 och 1987 för att övervaka vapenvilan mellan grek- och turkcyprioter. Bidraget fortsatte därefter med stabspersonal och poliser (UNCIVPOL) fram till 1993.
• UNIFIL (Libanon, 1980–1994 samt 2006–2007): Sverige deltog med bland annat ett fältsjukhus och en logistikbataljon (totalt omkring 7 000 soldater) i södra Libanon för att övervaka vapenvilan mellan Israel och Libanon och skydda civilbefolkningen. Efter kriget 2006 återvände Sverige med en marinstyrka (korvetter) för övervakning till havs.
• UNPROFOR (Balkan, 1990-talet): Under krigen i forna Jugoslavien deltog Sverige i FN:s insatser (februari 1992 – december 1995) för att skydda civila och främja fred.
• MONUC/MONUSCO (Kongo-Kinshasa): Svenska officerare och observatörer har deltagit i insatser för att stabilisera regionen.
• UNMISS (Sydsudan): Sverige har bidragit med militär personal och experter till FN:s insats för att skydda civila och stödja fredsprocessen.

FN-bataljonen som blev inställd

NA01 (Namibia, 1989 – Inställd): En svensk FN-bataljon (NA01) sattes upp för att bidra militärt till FN:s övergångsinsats i Namibia (UNTAG), vars huvuduppgift var att säkerställa fria val inför självständigheten. Insatsen ställdes dock in två dagar före bataljonens förtrupp skulle resa, eftersom Sydafrika lade in sitt veto mot det svenska militära bidraget. (Sverige bidrog däremot med civilpolis och valobservatörer).

Civila insatser och expertstöd

Poliser och jurister: Stöd för rättsstaten

Sveriges engagemang sträcker sig långt bortom det militära genom omfattande civila bidrag. Svensk personal från Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården deltar regelbundet i FN:s insatser för att återuppbygga rättsstaten i konfliktdrabbade länder som Liberia, Haiti och Kosovo. Dessa experter arbetar primärt med kapacitetsuppbyggnad, mentorskap och utbildning av lokal polis inom områden som kriminalteknik, närpolisverksamhet och utredningar av organiserad brottslighet, snarare än traditionellt exekutivt polisarbete. Deras uppdrag är avgörande för att skapa långsiktig stabilitet.

MSB: Humanitärt och tekniskt stöd

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) bidrar med snabba experter och teknisk kapacitet till katastrof- och konfliktområden. MSB:s uppdrag fokuserar på humanitär logistik och infrastruktur, såsom att etablera tillfälligt boende, vatten- och sanitetssystem. Genom att skicka specialister bidrar MSB även till koordinering av det internationella biståndet och ger stöd inom miljö- och säkerhetsexpertis, till exempel vid hantering av minor och farliga ämnen. Detta arbete stärker de lokala aktörernas motståndskraft och förmåga att hantera kriser.