ONSDAG 2 JULI 2025

Folkets Hus i Hällekis – En mötesplats genom generationer
Få svenska orter kan stoltsera med att ha haft hela fyra Folkets Hus – men Hällekis är ett anmärkningsvärt undantag. Under mer än ett sekel har fyra olika byggnader, var och en präglad av sin tid, utgjort hjärtat i bygdens samhälls- och kulturliv.
Genom åren har dessa mötesplatser varit mer än bara väggar och tak – de har varit rum för drömmar, samtal och samhörighet. Från det första huset i början av 1900-talet till dagens moderna lokaler har Folkets Hus i Hällekis följt byns utveckling steg för steg. Varje byggnad speglar sin tids ideal och behov, men den gemensamma nämnaren är tydlig: viljan att skapa plats för gemenskap, kultur och engagemang.
Att Hällekis gång på gång lyckats återuppfinna sitt Folkets Hus visar på ett lokalsamhälle med stark förankring, kreativ förmåga och en okuvlig framtidstro.
Det första Folkets Hus: Pionjärandan utanför byn (1909–1960)
Historien om Hällekis Folkets Hus började faktiskt lite utanför själva samhället, längs vägen mot Gössäter. Denna första samlingsplats var ursprungligen en äldre byggnad från 1870-talet. Det var dock inte förrän den 8 februari 1909 som byggnaden fick sin sanna identitet, då den köptes in av Folkets Hus-föreningen för 2000 kronor.
Med en omfattande ombyggnation förvandlades huset till en funktionell möteslokal. Det fick en stor sal, scen, kafferum och kök, redo att ta emot upp till ett hundratal personer. Här frodades arbetarrörelsens ideal; fackföreningsmöten, politiska sammankomster (för både socialdemokrater och kommunister), nykterhetsmöten och kooperativa träffar var vardagsmat. Dessutom erbjöds ABF-cirklar, filmvisningar och festligheter, vilket gjorde det till en central plats för bildning och nöje. Detta hus tjänade troget fram till 1960, då det andra Folkets Hus tog över stafettpinnen. Huset revs troligen någon gång i slutat av 1970-talet eller i början av 1980-talet.
Det andra Folkets Hus: En modern samlingspunkt vid Slanthagsvägen (1960–1995)

Efter långa år av planering och insamling av medel, kunde Hällekis inviga sitt andra Folkets Hus år 1960. Redan 1938 hade Skånska Cementaktiebolaget donerat en tomt strax före idrottsplatsen Hellehof. Men det dröjde till slutet av 1950-talet innan tillräckliga medel var på plats för att våga påbörja bygget.
Det uppfördes i en tid då televisionen ännu var ny och internet med sociala medier tillhörde en avlägsen framtid. Folkets Hus blev därmed den självklara samlingspunkten – ett välkomnande alternativ till hemmets stillhet och vardagens rutiner. I en tid med begränsat nöjesutbud blev denna mötesplats en naturlig magnet för människor i bygden.
Det moderna Folkets Hus vid Slanthagsvägen innebar en klar upprustning. Med sin egna biograf, scen och generösa samlingsytor utvecklades det snabbt till ett pulserande kulturcentrum. Här visades biofilmer, arrangerades bridgeturneringar och teaterföreställningar. Möten hölls regelbundet och dans- samt föreläsningskvällar lockade folk i alla åldrar. Även bingon drog stor publik och blev ett populärt inslag i veckans aktiviteter. Trots att huset snabbt blev en viktig kulturell knutpunkt fick det ett oväntat kort liv. Redan 1994–1995 revs byggnaden – vid den tiden hade ett nytt Folkets Hus redan tagit över rollen som byns samlingsplats.
Det tredje Folkets Hus: En ny början och tragedi vid Falkängen (1992–2014)

År 1992 markerade början på ett nytt kapitel för Hällekis föreningsliv. Ett helt nybyggt Folkets Hus restes då vid den välbesökta platsen Falkängen. Byggnaden blev snabbt en levande knutpunkt i bygden – fylld av liv och rörelse under sina 22 verksamma år. Här hölls fester och bröllop, anordnades underhållning och mässor, och samhällets puls märktes tydligt inom husets väggar.
Men så, natten till den 19 juli 2014, förändrades allt. En förödande brand bröt ut och ödelade byggnaden fullständigt. Utöver allt annat så förstördes Hällekis Musikkårs arkiv och instrument i branden – en viktig kulturell förlust. Allt som återstod var aska – och ett stort tomrum i bygden. Hällekis stod nu utan en gemensam samlingsplats, och det skulle dröja flera år innan ett nytt Folkets Hus kunde ta form.
Det nuvarande Folkets Hus: En ny gryning i centrum (2023– )

Under flera år kämpade eldsjälar i Hällekis för att återuppbygga Folkets Hus på samma plats där det tidigare brann ner. Ritningar togs fram, visioner presenterades, men kalkylerna visade sig vara alltför tunga. Trots viljan och engagemanget satte kostnaderna stopp – den nödvändiga finansieringen gick helt enkelt inte att få på plats.
Men hoppet slocknade aldrig. Efter många år av väntan och noggranna förberedelser tog projektet en ny riktning. År 2022 kunde Folkets Hus-föreningen, köpa in nya lokaler av kommunen, mitt i hjärtat av Hällekis – i en byggnad som tidigare huserat bland annat tandläkarmottagning, förskola och annan kommunal service. Bara ett stenkast från COOP-butiken återfick byn nu sin naturliga samlingspunkt. Redan i april 2023 öppnades dörrarna till Hällekis fjärde Folkets Hus – en plats som återigen samlar bygden kring kultur, föreningsliv och gemenskap.
Idag har det nya Folkets Hus återigen blivit en levande mötesplats, fylld av kultur, gemenskap och framtidstro. Här bedrivs ett aktivt föreningsliv, kulturaktiviteter anordnas, yogaklasser hålls, föreläsningar ges och olika evenemang äger rum. Visionen är tydlig: att återigen vara hjärtat i Hällekis och en välkomnande mötesplats för hela bygden. Historien om Folkets Hus i Hällekis fortsätter att skrivas, nu i dess fjärde och förhoppningsvis mest långlivade inkarnation.
Tidslinje: Folkets Hus i Hällekis
- 1907 - Folkets Hus-föreningen bildas
- 1909 - Det första Folkets Hus köps vid vägen mot Gössäter. Ombyggnation för möten och kultur
- 1960 - Det andra Folkets Hus invigs vid Slanthagsvägen – modernt och med biograf
- 1992 - Det tredje Folkets Hus står klart vid Falkängen – nybyggt och livfullt
- 2014 - Brand totalförstör tredje huset den 19 juli
- 2022 - Nya lokaler köps in av Folkets Hus-föreningen från kommunen, centralt belägna
- 2023 - Det fjärde Folkets Hus invigs på Backlyckevägen – ett nytt centrum för gemenskap
