TISDAG 4 MARS 2025

Från enkel bulle till älskat bakverk

En semla, detta älskade svenska bakverk, bär med sig en lång och fascinerande historia som sträcker sig tillbaka flera hundra år. Namnet "semla" kommer från det latinska ordet "simila", vilket betyder vetemjölsbulle. Idag, på Fettisdagen, som också kallas Semmeldagen, passar vi på att njuta av denna delikatess.

Ursprung och utveckling

Ursprungligen var semlan en enkel vetebulle utan fyllning, som åts i samband med fastlagen före påskfastan. Under 1500-talet började man göra hål i semlan och fylla den med en blandning av inkråm och grädde. På 1700-talet introducerades mandel i receptet, vilket ledde till att man började blanda mald mandel med grädde och inkråm.

Modernisering och tradition

Semlans moderna form, med mandelmassa och grädde, började ta form i slutet av 1800-talet. Den vispade grädden på toppen blev dock inte vanlig förrän på 1930-talet. Traditionen att äta semlan i varm mjölk, så kallad "hetvägg", har funnits sedan kristendomens införande i Sverige.

Nutida tradition

Fram till 1960-talet var försäljningen av semlor reglerad och fick endast ske på tisdagar. Idag har semlan blivit en älskad tradition som sträcker sig från jul till påsk, med höjdpunkt på fettisdagen. Svenskarna konsumerar i genomsnitt 4-5 semlor per person och år, och över 40 miljoner semlor säljs årligen.

Trots att det idag finns många varianter av semlan, förblir den klassiska versionen med mandelmassa och grädde den mest populära. Semlan har inte bara överlevt genom århundradena, utan har också blivit en viktig del av svensk matkultur och tradition.