Österplana gamla kyrka: Ett försvunnet arv

Att det en gång i tiden låg en gammal kyrka på den nuvarande kyrkogården i Österplana är något som idag endast kan anas genom ett fåtal kvarvarande spår. Kyrkogårdsmuren, grinden, grindstolparna och Harald Stakes gravkammare är de enda synliga bevisen på dess tidigare existens.

Harald Stakes gravplats på Österplana kyrkogård

Den mest påtagliga kvarlevan från den gamla kyrkan är den gräsbevuxna kullen som idag utgör Harald Stakes gravplats. Under denna kulle döljer sig nämligen den Stakeska ättens gravkammare, en av de sista fysiska resterna av den medeltida kyrkan.

Kyrkans utveckling genom tiderna

Österplana gamla kyrka, vars exakta byggnadsår är okänt, tros ha byggts någon gång under 1100-talet. Kyrkan genomgick flera förändringar under sin existens. Den ursprungliga strukturen bestod av ett rektangulärt långhus och ett lägre, smalare kor i öster, helt byggda i kalksten med murade valv. Kyrkan saknade ursprungligen torn.

Kyrkan från sydväst och från väst - Fotograf: Lindberg, C. F. -

Public Domain - Källa: DigitalMuseum

Senare tillkom ett vapenhus i söder med ingång i väster. Koret förlängdes österut och en sakristia byggdes på norra sidan, troligen på 1460-talet. Valvmålningarna antas vara från samma period.

År 1627 tillkom ett torn i väster, nästan lika brett som långhuset, med en 17,89 meter hög spetsig spira. Tornet hade en västlig ingång med ett dubbelt välvt fönster ovanför.

En åsknedslag skadade tornspiran och den ersattes 1822 med en lägre huv, krönt av en lanternin och ett kors.

Kyrkan mätte ursprungligen cirka 20,4 x 5,4 meter med ingång på södra långväggen nära västra gaveln. Sakristian tillkom troligen före 1600-talets början.

Harald Stakes bidrag

General Harald Stake på Hönsäter spelade en central roll i Österplana gamla kyrkas omvandling under 1660-talet. Han ledde en omfattande restaurering och tillbyggnad som gjorde kyrkan till en korskyrka. Två korsarmar byggdes till, en större på norra sidan (6,6 x 6,6 meter) och en mindre på södra sidan (5,1 x 5,1 meter). Den södra korsarmen blev Stakes gravkor med en gravkammare under.

Båda korsarmarna byggdes av sten med välvda tak, likt den ursprungliga kyrkan, och golven belades med huggen sten. Även den äldre delen av kyrkan rustades upp och försågs med läktare. Harald Stake skänkte dessutom mycket inventarier till kyrkan, däribland två kyrkklockor döpta efter Stakes döttrar, Karin och Kerstin, skänkta 1671 och 1677. Enligt sägen sägs det att de gjöts i närheten av kyrkan, och vid gjutningen av den stora klockan kastade hans hustru Carin Bielke en silversked i gjutmassan för att förbättra klangen. Han skänkte även bl.a. altarljusstakar av silver, oblataskmed Stake-vapnet, en tioarmad ljuskrona, predikstolen av ek år 1661, dopfunt av trä med ett malmfat som tros vara ett krigsbyte från Tyskland. När kyrkan revs flyttades många av inventarierna över till Hönsäters kapell samt Medelplana och Kestad kyrkor samt till Österplana nya kyrka.

Predikstolen och Stakes gravkor - Väggmålning - Fotograf: Lindberg, C. F. -

Public Domain - Källa: DigitalMuseum

I den södra korsarmen, som utgjorde Stakes gravkor, hängde hans huvudbanér över fönstret på södra väggen. Banéret var utskuret i trä och målat med hans släktvapen. Predikstolen placerades på norra sidan av kyrkan, där koret mötte långhuset.

Kyrkans interiör och konst

Kyrkans väggar och tak var dekorerade med målningar, bland annat scener ur Kristi lidandes historia. Dessa målningar, som tros ha utförts i mitten av 1400-talet, existerar nu endast i form av fotografier som förvaras på Göteborgs Museum.

Kyrkans förfall och rivning

Trots sin anrika historia revs Österplana gamla kyrka år 1877/78. Efter att släkten Stake på Hönsäter utslocknade på manssidan 1795, upphörde deras ekonomiska stöd för kyrkans underhåll. Församlingen saknade resurser att bekosta nödvändiga reparationer, vilket ledde till att kyrkan gradvis förföll och till slut revs.

Interiör - Torningång - Fotograf: Lindberg, C. F. -

Public Domain - Källa: DigitalMuseum

Arvet efter Österplana gamla kyrka

Planerna på att bygga Österplana nya kyrka började ta form i mitten av 1800-talet. År 1853 diskuterades frågan om reparation eller nybyggnad på allvar, då den gamla kyrkan hade förfallit och blivit för liten för den växande församlingen. Ekonomiska problem fördröjde processen, men 1858 beslutade kyrkostämman att en ny kyrka skulle byggas.

Efter många års planering och diskussioner påbörjades byggnationen av den nya kyrkan 1874. Österplana nya kyrka stod slutligen klar och invigdes söndagen den 14 oktober 1877 av kontraktsprost Anders Timberg.

Österplana gamla kyrka må ha försvunnit, men dess historia lever kvar som ett vittnesbörd om Kinnekulles rika kulturarv och de adelsfamiljer som en gång präglade området.