ONSDAG 29 JANUARI 2025


Foto/källa: Lars Molander/Länsstyrelsen Västra Götaland

Kräftor från Vättern omfattas nu av kostrekommendationen för fisk

Under sommaren 2024 togs prover på kräftor från tolv platser i Vättern för att undersöka halterna av miljögiftet PFAS. Efter samråd med Livsmedelsverket har länsstyrelserna runt Vättern valt att inkludera kräftor i de befintliga kostrekommendationerna för fisk från sjön.

Analyserna visar att PFAS-halterna i kräftor är förhöjda i många av proverna, men generellt är halterna betydligt lägre än i fisk.

Kostrekommendationen för fisk och kräftor från Vättern är nu de här:

De nya kostrekommendationerna är tillfälliga och gäller fram till att den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) presenterar sin risk- och nyttovärdering av fisk. Nya kostrekommendationer för Vätterns fisk och kräftor kan då bli aktuella.

Gränsvärden för försäljning

För fisk och skaldjur finns olika gränsvärden för summan av fyra PFAS-föreningar som avgör om livsmedlet får säljas, till exempel:

  • Röding och abborre: 45 µg PFAS4/kg
  • Öring och lake: 8 µg PFAS4/kg
  • Kräftor: 5 µg PFAS4/kg
Några av proverna från kräftor överskred gränsvärdet, men ett försäljningsförbud anses inte nödvändigt då risken för folkhälsan är låg om de äts vid ett begränsat antal tillfällen per år. Istället har kräftor inkluderats i de befintliga kostrekommendationerna för fisk.

Varför är gränsvärdet för kräftor så lågt?

Vid framtagandet av EU:s saluföringsgränsvärde för kräftor saknades underlag med halter av PFAS från insjökräftor och därför är gränsvärdet baserat på havslevande djur, såsom hummer, krabbor och havskräftor. Havslevande djur har generellt lägre halter PFAS och det har gjort att gränsvärdet för kräfta är lågt. Saluföringsgränsvärden för till exempel miljögifter sätts på en nivå som ska tillåta att merparten av livsmedlet ska kunna säljas men livsmedel med de högsta halterna förbjuds


Detta är en nyhet/pressmeddelande från: Länsstyrelsen Västra Götaland