TISDAG 7 JANUARI 2025
Fattigbössan vid Medelplana kyrka sitter på stigluckan vid den norra ingången, den är gjord av ek och järnbeslagen, uppsatt år 1769
Fattigbössan i Medelplana: Ett stycke svensk historia
Fattigbössan, en välkänd syn utanför många svenska kyrkor förr i tiden, bär på en historia som speglar både religiösa värderingar och samhällets syn på fattigdom. Dessa bössor spelade en viktig roll för att hjälpa samhällets mest utsatta innan moderna välfärdssystem infördes.
En historisk översikt
Fattigbössor började bli vanliga i Sverige under 1600-talet. De placerades traditionellt utanför kyrkportarna, där människor kunde lägga en slant som skulle gå till de fattiga i socknen. Bössorna var särskilt viktiga under svåra tider, som svältåren under senare delen av 1700-talet. Kyrkan spelade en central roll i fattigvården och hade ofta ansvaret för att fördela pengarna på ett rättvist sätt.Fattigbössans avveckling
Med industrialiseringen och urbaniseringen under 1800-talet förändrades samhället radikalt. Fattigvården centraliserades och ansvaret övergick till kommunerna när de bildades i Sverige år 1863. Fattigbössorna blev allt mindre vanliga och många av dem försvann helt. Idag betraktas fattigbössan ett värdefullt kulturarv, en del har flyttats till museer och hembygdsgårdar för att bevaras, medan andra finns kvar på sina ursprungliga platser.Fattigbössorna är viktiga vittnesmål om en tid då de mest utsatta i samhället var beroende av allmosor för sin överlevnad. De representerar en tidig form av social omsorg och ger oss insikt i hur samhället hanterade fattigdom före moderna välfärdssystem.
