SÖNDAG 5 JANUARI 2025
Här bakom det halvmåneformade fönstret på Hönsäters herrgårds gavel fanns troligen Hällekis/Hönsäters första handelsbod
Från gårdfarihandel till bofast handel i Hällekis/Hönsäter - från slutet av 1800-talet fram till nutid
Detta är en sammanställning över affärsverksamhet i Hällekis och om köpmän, hantverkare och övriga näringsidkare som stått för service åt de boende i samhället. Skriften togs fram av min far, Helge Sjöö, för att användas vid bruksmuseet på Falkängen i Hällekis. Publicerades första gången i Hällekis-Kuriren i april 2006. Lite långsläsning för den som vill veta mer om Hällekis historia.
Långt tillbaka i tiden sköttes varuförmedlingen på landsbygden i stor utsträckning av gårdfarihandlare, det är inte förrän näringsfrihetsförordningen kom till 1846 som det började dyka upp små lantaffärer av mycket enkelt slag. Dessa hade som regel ett mycket begränsat sortiment med inriktning på det livsnödvändigaste.
Det var på herrgårdarna som det först började inrättas handelsbodar med ett större sortiment då där fanns en stor mängs anställda med familjer som var i behov av en välsorterad varuförmedling.
På Hellekis Säteri startades en handelsbod under senare hälften av 1800-talet. Den låg nedanför stallet i slutat av backen på höger sida och var stor och välsorterad, föreståndare var Gustav Pehrsson.
Men redan 1893 beslöt bolagsstyrelsen att handelsboden på Hellekis skulle flyttas till Hönsäter, där den inrymdes i den övre delen av mejeriet. Den 13 oktober 1893 utarrenderades rörelsen till handlare C J Andersson.
Mejeriet - Foto från Kinnekulle Hembygdsförening
Detta skulle alltså ha varit den första handelsboden i Hällekis (Hönsäter). Men det berättas även om att det tidigare skulle har funnits en affär i Hönsäters Herrgårds östra flygelbyggnad, på gaveln mot mejeriet, där det idag finns ett halvmåneformat fönster i markplan. Detta kan i så fall ha varit den första affären i Hällekis, handlarens namn skulle ha varit Grevelli.
Handelsboden vid mejeriet bytte ägare, och nu var det bröderna Karl och Johan Sahlström som några år drev affären innan Birger Bengtsson tog över den 1 februari 1925. Från startdatum fram till den sista december samma år var omsättningen ca 30 000 kronor.
Bengtssons affär (senare ICA) - Foto från Kinnekulle Hembygdsförening
Mitt emot brukshushållet byggde cementbolaget en ny affärsfastighet, hit flyttade handlare Bengtsson sin rörelse från mejeriet, invigning var den 1 maj 1938. I anslutning till den nya affären anlades också en bensinpump, denna drevs fram till 1940 då det blev uppehåll fram till 1946 på grund av kriget.
Bengtsson utvecklade affärsverksamheten och 1945 öppnade en filial i Sjösäters egnahemsområde, här fanns en avdelning för specerier samt en mjölkaffär dit mjölk från cementbolagets gårdar runt Kullen levererades.
Helge Sjöö utanför filialen - Foto från Kinnekulle Hembygdsförening
Den 1 april 1950 övertog Anders Lindblom affärsrörelsen efter Birger Bengtsson, samma dag öppnade Birger, Bengtssons speceri- och diversehandel i en butik på vägen mot Medelplana han övertog efter Gillström och Karlsson. Denna affär kom senare att heta Kinnekulle Handel.
Lindblom anammade denna tids nymodighet, snabbköp. Affären byggdes om till detta 1956, samtidigt införlivades Ingvar Söderströms charkuteri och den före detta fiskaffären i källaren, den senare byggdes om till charkfabrik. Söderström blev i fortsättningen föreståndare för charkavdelningen och Helge Sjöö för speceri- och diverseavdelningen.
Affären omspände många verksamhetsgrenar, såsom försäljning av koks och briketter, fodervaror, färg och tapeter, bensin, oljor samt övriga diversevaror. Kontrakt upprättades även med Thunbolaget i Lidköping och Almarko i Karlstad angående skeppsfournering, detta blev en synnerligen lukrativ affär, men slitsam.
I och med ombyggnaden till snabbköp lades manufakturaffären ned då snabbköpet behövde alla tillgängliga utrymmen.
När TV:n gjorde sitt intrång i de svenska hemmen på 1950-talet var inte Lindblom sen att hänga på även denna nymodighet. Det blev undertecknad som fick svara för såväl inköp som försäljning och installation.
1962 övertogs verksamheten av Birger Lundh som drev butiken i några år, näste ägare blev Hans Palm, som lade ner verksamheten i filialen i Sjösäter och drev endast huvudaffären framtill 1973 då den togs över av handlaren Thörn. Detta blev dock bara ett kort mellanspel och året efter kom Palm tillbaka som ägare igen.
Den 13 januari 1975 övertog Helge Sjöö verksamheten och drev den under namnet Sjöö:s Allköp framtill den 26 oktober 1979 då han tvingades lägga ner på grund av att fastigheten skulle rivas för att ge plats åt byggandet av Hällesäter. I och med detta så gick en affärsepok i graven.
Första Koperativa affären i Hällekis - Foto från Kinnekulle Hembygdsförening
År 1907 ville arbetarna på Hönsäter att bolagsstyrelsen skulle hjälpa till med att skaffa lämplig lokal för en Kooperativ handelsförening och det togs beslut om att uppfördes en magasinsbyggnad på vävskolans mark. Den var tänkt som en tillfällig lösning men inte förrän i mitten av 1920-talet fick man en egen byggnad som uppfördes i Stakeklev. Här fick man en bra butikslokal och på övervåningen inrättades en bostad till föreståndaren.
Andra Koperativa Affären i Hällekis - Foto från Kinnekulle Hembygdsförening
Kooperativa Föreningen uppförde en ny affärsfastighet 1948, den placerades strax nedanför den affär som cementbolaget uppförde 10 år tidigare. Föreståndare för KF:s nya butik blev George Sjöholm.
Konsumbutiken byggdes om och till, i den nya delen flyttade postkontoret in när verksamheten flyttades från järnvägsstationen. I början av 1993 byggdes butiken om och personalen övertog även posthanteringen. Den 19 juni 1993 var det invigning av den nyrenoverade butiken. Något senare lades butikens bensinförsäljning ned och därmed försvann möjligheten att tanka sin bil i Hällekis. När kioskrörelsen i Hällekis lades ned överfördes Svenska Spel och ATG till butiken som nu bytt namn till COOP Nära.
Under 1920-talet startade Knut Odh en slakteriverksamhet med butik i Stakeklev, här bedrev han verksamhet fram till 1950 då han överlät den till Ingvar Söderström. Söderström drev verksamheten oförändrad fram till 1956 då Anders Lindblom övertog och flyttade verksamheten upp till huvudbutiken.
Någon gång under 1950-talet öppnade Sten Odh en liten charkbutik på Sjöråsvägen i Hällekis som han drev några år framöver.
På 1950-talet startade Folke "Bersan" Persson en kioskrörelse, denna bedrevs till en början i en fristående kiosk vid Hönsätersvägen men flyttades senare till en nybyggd kiosk som inrättats i den gamla småskolans lokaler. En ny ägare byggde senare ut kiosken som nu gjordes om till servicebutik och fick namnet Hällekis Närköp.
I samhället fanns förr även bageri- och konditori med vidhängande café. Detta låg på Sjösätersvägen och startades 1937 av E.Svensson. Nämnas kan i detta sammanhang att det var Svensson som såg till så att Hällekisborna för första gången fick möjlighet att köpa glass, denna försåldes från en glassvagn i korsningen Hönsätesvägen-Falkängsvägen. Verksamheten upphörde någon gång under 1960-talet, fram till dess hade bageriet haft flera ägare, nämnas kan Woss, Nilsen och Sandberg.
I det av cementbolaget nybyggda affärshuset (1938) inreddes i källaren en fin och moderns fiskaffär. Den första innehavaren var Isedor Andersson som drev verksamheten en längre tid. Efter honom tog Th Bergman över under några år, sist i raden som föreståndare för fiskaffären blev Ivar Sladö.
På 1930-talet var det vanligt att Kållandsöfiskarna landade sina fångster som drogs omkring och försåldes i samhället. Efter krigsslutet började fiskare från Kålland att köra regelbundna turer i Hällekis med omnejd, förutom insjöfisk fanns även ett utbud av fisk från västkusten.
På 1930-talet kom även en fiskekutter från Klädesholmen några gånger om året till Hällekis med allehanda fiskkonserver, sill och ansjovis i lös vikt. Då var det man ur huse och ner till hamnen för att göra en bra affär.
Någon gång undermitten av 1920-talet ansökte bolagsstyrelsen hos Kungl. Befallningshavare att få anordna två torgdagar i månader vid dammen i Hällekis. Två bodar iordningställdes för försäljning av charkuterivaror, den ena disponerades av Knut Odh och den andra av slaktare Seth från Götene. I övrigt fanns mycket att inhandla på torgdagarna, Hönsäters trädgård flyttade dessa dagar ner sin försäljning till torget och med häst och vagn kom en man från Hjelmsäter och sålde frukt. Från Kinnaskogen kom en försäljare av ost, ägg och smör, en tant från Lundsbrunn sålde hemkokta karameller. Kringresande knallar anlände med ett utbud av allehanda varor, gipsfigurer, träarbeten m.m. Inte att förglömma var positivhalaren som sålde sina lyckobrev.
Frisörmästare Ernst Lindkvist från Götene hade tidigare startat lite frisörverksamhet i Hällekis, en kort tid hade han någon gång i månaden mottagning i gamla Skrämbo. Senare fick Lindkvist en lokal i gamla skolköket uppevid mejeriet där han hade öppet två dagar i veckan. När det nya affärshuset stod klart hade en ny och modern frisersalong inrättats på övervåningen, där flyttade Lindkvist in 1938 och bedrev där sin verksamhet under många år. Någon gång i mitten av 1950-talet överlät han sin frisersalong till Ture Gustavsson från Lidköping som drev salongen några år. När Gustavsson upphörde med sin verksamhet öppnades där en damfrisering som var i drift fram till dess att affärshuset revs.
Manufaktur och klädeshandel
I det nya affärshuset fanns även en manufaktur- och ekiperingsaffär som till en början drevs av Br Tärnå, ett flertal innehavare följde sen genom åren bl.a. Albinos från Götene. Kurt Wallqvist stod även som ägare en kort tid innan Birger Bengtsson övertog även denna verksamhet och öppnade upp mellan de båda affärerna. Denna verksamhet lades ner 1956 då lokalerna byggdes om till snabbköp med speceri-, diverse och chark. Detta var en av de första snabbköpsbutikerna på landsbygden i länet.
På 1930- 40-talet fanns en fru Sjöberg i Falkängen som tog upp beställning på kläder och övriga manufakturvaror som hon beställde och sedan levererades från Borås.
Axel Karlsson drev tillsammans med sin bror Nils en manufaktur- och ekiperingsaffär på Sjösätersvägen. Här såldes även blindarbeten och lump köptes upp. Axel var även under många år redaktör för tidningen Västgötens jul. Under krigsåren cyklade de båda bröderna ut i bygden på försäljningsrundor på en tandemcykel men efter krigsslutet byttes cykeln ut mot en bil. I folkmun kallades deras rörelse "Blinnens".
I Sjösäter bedrev Dagny Lindqvist under flera år Linkans Manufakturer med försäljning av tyger, sytillbehör m.m.
Skräddare
I det 1945 nybyggda affärshuset i Sjösäter där Birger Bengtssons filial var inrymd fanns på andra våningen en bostad med tillhörande verkstadslokal för ett skrädderi. Den första skräddaren som bedrev verksamheten under några år hette Söderberg, han efterträddes senare av skräddare Jönsson som var verksam några år innan skrädderiet lades ner för gott.
Skomakare
Hilmer Johansson byggde den första egna fastigheten i Sjösäter 1931, där bedrev han sin skomakeriverkstad och skoförsäljning fram till 1960-talet.
Cykelverkstad
Från slutet av 1930-talet hade Oskar Skoog en cykelverkstad i en av bodarna i Falkängen, en ny verkstadslokal byggdes senare i Stakeklev där han även bedrev rörmokeri tillsammans med Per Persson. Verkstaden övertogs av Georg Persson som drev den under många år. I dag finns rörelsen inrättad i den gamla bad- och tvättinrättningen och drivs av Rolf Persson (Kinnekulle-Cykel idag).
Taxirörelse
På 1930-talet startade Gustav Johansson en droskstation i Trädgårdstorp men flyttade senare ner verksamheten till Sjösäter i Hällekis. Rörelsen övertogs sen av Sten Johansson och drev senare även av hustrun Berit framtill 1990-talet.
Av Cementa bedriven minuthandel
I mejeriet såldes på 1920- 30-talet såväl ost, smör och övriga mejerivaror, de sista åren såldes dock bara mjölk.
Hönsäters handelsträdgård fanns kvar ända tills Cementa avvecklade sin verksamhet i samhället. Här kunde ortsborna inhandla hela sortimentet av trädgårdsprodukter, frukt, grönsaker, blommor m.m.
Brukshushållet serverade mat till de anställda om så önskades, där fanns två matsalar, en för tjänstemän och en för vanliga arbetare. Maten höll alltid en mycket hög klass.
Hönsäters vedgård försåg bolagets tjänstemän med färdighuggen ved som regelbundet kördes ut med häst och vagn. Vid juletid fick alla Cementas anställda var sin julgran som fick avhämtas uppe på vedgården, tjänstemännen fick dock sin hemkörd. I övrigt tillverkades här takspån, den sista spånen som hyvlades användes när taken på Falkängshusen renoverades i mitten av 1940-talet.
Övrig samhällsnyttig verksamhet i Cementas regi var bad- och tvättinrättning samt sjukstuga.
Telegrafstation
I en av flygelbyggnaderna till Hönsäters herrgård inrättades på 1920-talet en telegrafstation, till att sköta denna verksamhet anställdes fr. Signe Hedström som sen innehade denna syssla ända in på 1950-talet. Stationen lades ner vid automatiseringen år 1966.
Polis
Ortens polisstation var från början inhyst i gamla skolan men flyttades till andra våningen på mejeriet uppe vid herrgården. Samhällets polisverksamhet tillkom någon gång under 1920-talet och ända från början till slut var det polisman Gunnar Engerby som innehade denna syssla. Polisverksamheten i Hällekis upphörde den 1 januari 1965 då polisväsendet omorganiserades.
Bank
Då Cementa övergick från kontantutbetalning av lön till bankinsättning öppnade Sparbanken i Lidköping ett filialkontor på Hönsätersvägen år 1968. Denna verksamhet fortsatte fram till september 2002 då banken lades ner. I dag används lokalen som pizzeria.
Text av Helge Sjöö från 2006
Besök gärna Kinnekulle Hembygdsförenings hemsida, där kan du utforska ett omfattande och fascinerande material om Kinnekullebygden i både text och bild.
