FREDAG 17 MAJ 2024


Svante Helmbæk Tirén - Charles Emil Löfvenskiöld, Västergötlands museums bildarkiv - Fönster med snickarglädje

Inte bara snickarglädje

Det finns få som haft ett så stort inflytande på den svenska lantbruksarkitekturen som Charles Emil Löfvenskiöld. I ett föredrag på Västergötlands museum den 22 maj berättar konsthistorikern Svante Helmbæk Tirén om Löfvenskiölds resa från sjuklig son i en utblottad adelsfamilj till en ansedd arkitekt – en arkitekt som både byggde för människor och djur.

”Inte bara snickarglädje” - så lyder titeln på konsthistorikern Svante Helmbæk Tiréns föredrag som hålls på Västergötlands museum den 22 maj. Dock är det kanske just snickarglädjen - dekorativ träarkitektur som lövsågeriprydda verandor och intrikat spröjsade fönster - som till vardags förknippas med arkitekten Charles Emil Löfvenskiöld. Men hans vision var mycket större än så. Han menade nämligen att kunskap om arkitektur måste spridas till alla och han ville till varje pris få människor att förstå vikten av vackra och ändamålsenliga byggnader, både för sig själva och för djuren.

Löfvenskiöld (1810-1888) föddes in i en priviligierad värld som son till en hovmarskalk. När han var sexton år förändrades dock allt då familjen på grund av ekonomiska pro-blem tvingades lämna herrgården och bosätta sig på den lilla utgården Bergatorp i Berga socken utanför Mariestad. Löfvenskiöld började tidigt intressera sig för byggnadskonst och han drömde om att reformera den svenska landsbygden. Fattigdom, svält och djurplågeri kunde utplånas med en ny arkitektur som var både praktisk och vacker. Först då, när lantbrukaren kände stolthet över sitt hus, var den verkligt funktionell enligt Löfvenskiölds sätt att tänka.

Löfvenskiöld puplicerade sina ritningar i häften och planschverk vilka spreds över hela landet. De var billiga och kunde därför köpas av de flesta. Här fick man vägledning i hur ett rationellt och prydligt lantbruk kunde utformas. Boken ”Landtmannabyggnader” från 1868 innehåller pedagogiska texter, byggritningar och instruktioner för hur helt vanliga människor kunde skapa, eller kan fortfarande skapa, funktionella och vackra byggnader åt sig själva och sina djur.

2023 kom ”Landtmannabyggnader” ut på nytt och redaktör för boken var Svante Helm-bæk Tirén.

Om Svante Helmbæk Tirén:

Svante Helmbæk Tirén är konsthistoriker och arbetar till vardags som intendent vid Kungliga Konstakademien i Stockholm. Han är specialiserad på arkitektur- och dekorationskonstens historia men skriver och föreläser även om många områden inom bygg-nadsvård. Han har varit redaktör för boken ”Lantmannabyggnader” (1868) av Charles Emil Löfvenskiöld som under 2023 gavs ut i nyutgåva.

Om evenemanget:



Detta är en nyhet/pressmeddelande från: Västergötlands museum