Så ska vi få skunkkalla och jätteloka att krokna

Gul skunkkalla och jätteloka. Där har du två riktigt besvärliga växter. Snygga, visst, men också invasiva. Alltså främmande arter som breder ut sig på bekostnad av våra inhemska. Vi uppmanar nu alla fastighetsägare att ta sitt ansvar för att få bukt med problemet.

Det är sällan Länsstyrelsen ber markägare gå fram som ångvältar i sina marker. Men nu gör vi det. Vi skickar till och med ut ett brev med uppmaningen att fastighetsägarna ska utrota gul skunkkalla och jätteloka.

Gul skunkkalla och jätteloka är ursprungligen hitplockade från fjärran länder för att pryda våra trädgårdar. Problemet är att båda är invasiva. Med andra ord – de breder ut sig och tar över. Våra inhemska växter har inte en chans i konkurrensen.
Det här är ett hot mot vår biologiska mångfald. Inte bara vår, förresten. Gul skunkkalla och jätteloka ska utrotas inom hela EU. Det betyder bland annat att det är förbjudet att låta dem växa och reproducera sig.

Gul skunkkalla - Foto/källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland

Gul skunkkalla har vi faktiskt en rimlig chans att få bukt med rätt snart.
- Ja, om vi hjälps åt kan vi nog få bort den från länet inom några år, säger Klara Jansson som är samordnare för invasiva främmande arter i Västra Götaland.
- Skunkkallan sprider sig längs vattendragen i länet. För att bekämpningen ska vara effektiv måste fastighetsägarna samarbeta och synka sina arbeten.

Jättelokan bjuder på en helt annan utmaning. Här är det inte rimligt att tro på utrotning inom loppet av några få år.
- För jättelokan handlar det om att minska spridningen, förklarar naturvårdshandläggaren Alexander Frisborg.
- Här handlar det faktiskt inte bara om att rädda vår biologiska mångfald. Det handlar också om vår hälsa. Jättelokans växtsaft är giftig och kan ge bestående men på människohud.

Fakta om gul skunkkalla och jätteloka

Gul skunkkalla kommer ursprungligen från västra Nordamerika, och kom till Sverige som prydnadsväxt i trädgårdsdammar och parker. Den trivs på fuktig mark där den snabbt kan bilda stora bestånd och tränga undan annan växtlighet. Gul skunkkalla växer i ett trettiotal områden i länet.

Jätteloka kommer ursprungligen från västra Kaukasus och kom till Sverige som prydnadsväxt. Växten breder snabbt ut sig och kväver övrig vegetation. Jättelokans växtsaft kan, i kombination med solljus, orsaka blåsor och sår på huden. Jättelokan är spridd i ganska stora delar av länet.

Detta är en nyhet/pressmeddelande från: Länsstyrelsen Västra Götaland