LÖRDAG 1 MAJ 2021

Tystnaden var total denna 1:a maj morgon i Hällekis

Man vaknade upp i arla morgonstunden denna 1:a maj, solen sken, träden börjar grönska, det är vår i luften och man lyssnade, och lyssnade, men tystnade var total, så här skall det inte vara denna morgon.

Vi infödda Hällekisbor har sedan barnsben varit vana vid att gå upp tidigt på morgonen den 1:a maj för att ge oss ut och lyssna på och tåga med efter Hällekis Musikkår när den taktfast marscherar runt i samhället för att hälsa våren välkommen med hurtfrisk marschmusik.

Denna tradition har hängt med hela livet och även om en del nyinflyttade säkert undrat vad som händer ute denna morgon när trummorna dundrar och trumpeterna ljuder så har även många av dessa anammat denna stolta tradition efterhand.

Så har det varit i generationer, i ur och skur har kåren spelat denna morgon, om man ställt in någon gång under alla dessa år så har det varit vid ett fåtal tillfällen. Hällekis Musikkår har stolta anor och kan ståta med att man är en av landets äldsta bruksmusikkårer och har i år funnits till i hela 102 år.

Just denna händelse en gång om året är lite av samhällets själ, ett pittoreskt inslag i byn, ett unikum, en bruksorkester som överlevt bruksepoken och med framgång fortsätter att spela. Så är vi vana att det skall vara i Hällekis på morgonen den 1:a maj, när inte detta inträffar känns det som att något verkligen är fel.

Och självfallet är det något som är fel, det kom en pandemi emellan, nu är det andra året som Hällekis Musikkår fått ställa in sin traditionsenliga 1:a maj marsch i samhället, och saknaden är stor. Vi får tro och hoppas på att situationen i världen blir bättre tills nästa år och att vi då åter kan vakna upp som sig bör denna morgon till musikkårens toner, och livet kanske kan bli lite mer som vanligt igen.

/ Stefan Sjöö