Artikeln publicerad: 081024
Allvarliga konsekvenser om tallvednematoden får fäste i svensk skog
Jordbruksverket har i en ny rapport tittat på konsekvenserna av en introduktion av skadegöraren tallvedsnematoden i svensk skog. Analysen har fokuserat på risken för skogsskador, kostnaderna för skogsskador och bekämpningen av skadegöraren. Av svenska trädslag är tall och lärkträd mest mottagliga för nematoden.
Skadegöraren som angriper och dödar barrväxter finns utbredd i bl a Nordamerika, Japan, Kina och Portugal. I Portugal upptäcktes angrepp av tallvedsnematoden 1999 och landet satte in omfattande bekämpningsåtgärder för att utrota skadegöraren. Våren 2008 upptäcktes att nematoden spridit sig till stora delar av Portugal och en utrotning är inte längre möjlig.
Kostnaderna för skogsskador och en eventuell bekämpning av tallvedsnematoden i Sverige kan bli mycket stora. Jordbruksverket har analyserat vilka skador som skulle kunna uppstå, hur klimatförändringarna påverkar scenariet, vilka bekämpningsalternativ som kan bli aktuella och vilka ekonomiska konsekvenser detta skulle medföra.
- Med dagens klimat räknar vi inte med att skogsskadorna skulle bli särskilt stora eller kostsamma men om klimatförändringarna med stigande temperaturer fortsätter skulle skadorna bli allvarligare, säger Ulrika Rinman som är författare till rapporten. Kostnaden för att bli av med nematoden kan landa på miljardbelopp och få stora konsekvenser både för skogsägare och miljön. Vår första prioritet måste därför vara att hindra den från att komma hit och få fäste här.
Orsaken till att tallvedsnematoden introducerades i Portugal var troligen infekterat virke vilket visar människans betydelse som spridningsväg för nematoden. Allt barrvirke som importeras från länder där tallvedsnematoden finns ska vara värmebehandlat. Även träemballage som följer med importer av produkter ska vara värmebehandlat och märkt enligt den internationella standarden ISPM 15. Trots det hittar man ibland levande tallvedsnematoder i importerat emballage. Omärkt träemballage är troligen den största riskfaktorn för spridning till Sverige idag.