Artikeln publicerad: 081022
Fiskeriverket provar ny metod för att rädda ål

Ingvar Lagenfelt är biolog på Fiskeriverket och ansvarig för försöket med ålskjuts.
- Det är ett relativt billigt alternativ till att bygga nedvandringsvägar vid kraftverken, men framför allt är det en åtgärd som är snabbt genomförbar. I princip skulle man kunna starta ålskjuts omedelbart, säger han.

Resultaten från det första försöket är positiva; ålen klarar att fångas och transporteras ochredan tre veckor efter att ha släppts ut nedströms kraftverken har drygt hälften av dem vandrat ut i havet.

Chans att föröka sig

I försöket ingick 30 ålar vardera från sjön Bolmen i Lagans och sjön Åsnen i Mörrumsåns vattensystem. Mellan Bolmen och Kattegatt ligger sju kraftverk, mellan Åsnen och Östersjön hela tio stycken.
- De allra flesta svenska vattendrag är utbyggda. Ålens uppväxtplatser ligger ofta uppströms flera kraftverk och andra vandringshinder, säger Ingvar Lagenfelt.
Där finns i regel vandringsvägar så att ålen kan ta sig upp när den är liten. I vissa vatten transporteras ung ål uppströms i bil (se faktaruta intill). Syftet med de konstruktionerna är att fisket uppströms kraftverken inte ska drabbas. Insatser för att ålen ska kunna ta sig ned till havet igen har hittills varit i stort sett obefintliga.
- Idag är inställningen annorlunda, nu ligger inte fokus på fisket utan på populationen av ål, dess möjlighet att reproducera sig.

Pigga ålar bak i bilen

Ingvar Lagenfelt och hans kollegor avtalade med fiskare i Bolmen och Åsnen om leverens av blankål. Till ordinarie marknadspris köpte de 30 ålar från vardera sjö. Ålarna var enligt överenskommelse alldeles nysumpade, pigga och i god kondition.
- Vi skulle undersöka hur de klarade transporten, om de blev desorienterade eller klarade att vandra ut i havet efter att vi satt ut dem nedströms sista kraftverket. Därför var det viktigt att de var i gott skick före transporten - och det var de. Väldigt pigga.
Ålen fick ligga i ett vattenfyllt kar bak i den hyrda kombin. Vattnet bubblades med syrgas enligt samma metod som används vid utsättning av yngel av odlad lax och öring.
- Det är något vi sysslat med länge på Fiskeriverket, att transportera smolt för att sätta ut i olika vattendrag är inte något nytt. Steget till vuxen fisk var inte så långsökt.
Skillnaden är att ålarna i försöket först måste fiskas upp. I både Bolmen och Åsnen fanns redan ett etablerat yrkesfiske, det var en av anledningarna till att just de här sjöarna valdes för försöket.

Vandrar vidare ut i havet

För att kunna följa ålarnas förehavanden efter att de släppts ut igen märktes de med ultraljudssändare.
- Ultraljud är en bra metod med större räckvidd än traditionella radiosändare, så att vi kunde följa ålarna nedströms hela vattendraget och även ett stycke ut i havet.
Ingvar Lagenfelt och hans kollegor följde ålarna i tre veckor efter att de släppts ut. Under den tiden hann 14 av ålarna i Lagan och 19 av dem i Mörrumsån vandra vidare ut i havet.
- Vid försökets slut kunde vi se att 26 av de återstående 27 ålarna var aktiva och det finns ingen anledning att vänta sig något annat än att de också så småningom ger sig av till Sargasso.

ÅTGÄRDER FÖR ATT RÄDDA ÅL

Transport av ål i fiskevårdande syfte är inte något nytt. Sedan tidigare förekommer att ål skjutsas uppströms, till sina uppväxtområden. Ung ål, så kallad glasål, samlas in nedanför hindret och som alternativ till fisktrappor och andra konstruktioner skjutsas glasålen ett stycke med bil.

Europas ålbestånd befinner sig i allvarlig kris. Lekvandringen tillbaka till Sargassohavet måste öka om beståndet ska kunna räddas. Det kräver en minskning av alla dödlighetsfaktorer, från såväl fiske som vattenkraft.

2007 fattade EU beslut om att införa en samlad förvaltningsplan för hela unionen. Varje medlemsland ska antingen halvera ålfisket eller senast vid 2008 års utgång presentera en nationell förvaltningsplan för ålen.

Sveriges plan kommer, förutom inskränkningar av fisket, också att riktas in på minskad dödlighet i vattenkraftsturbiner. Försöket i Lagan och Mörrumsån ger ett underlag för att kunna genomföra liknande transporter i större skala, som en del av Sveriges åtgärdsplan.

Under hösten genomförs referensstudier för att kunna jämföra beteendet hos ålar som inte flyttats. Ål från Göta Älv, Rolfsån och Säveån i Västra Götaland kommer att märkas med ultraljudssändare och studeras på sin väg mot havet. Göta Älvs avrinningsområde är Sveriges potentiellt största uppväxtområde för ål.

Pressmeddelande från: Fiskeriverket