Landets kommuner satsar i snitt 4 610 kronor per elev och år på skolmaten. Trots att det är en ökning väntar nu kärvare tider i landets skolrestauranger. Pengarna till skolmaten räcker inte när kostnaderna ökat snabbt.

Skolmatens Vänner har följt utvecklingen i landets 290 kommuner sedan 1996. Sammanställningen över skolmåltidens kostnader bygger på uppgifter som respektive kommun rapporterar till SCB, Statistiska Centralbyrån.

– Vi vet att många kommuner paniksparar när det gäller skolmaten. Skolmjölken dras in, populära rätter ersätts med mindre populära och möjligheten att kunna välja mellan flera rätter tas bort. Men för att rädda skolmatens kvalitet måste kommunerna börja satsa, säger Annika Unt Widell från Skolmatens Vänner.

4 610 kronor per elev och år för skolmaten är en ökning med 260 kronor. Men i reella tal stannar ökningen vid drygt tre och en halv procent, 130 kronor. Per skoldag är portionskostnaden något mer än 25 kronor. I portionskostnaden ingår råvaror, personalkostnader, transporter och övriga förnödenheter. Råvarokostnaden uppskattas till en fjärdedel av totalsumman i snitt.
Skolmatens Vänner arbetar för att skolorna ska följa Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i skolan”. Undersökningar visar att det är bara var tredje kommun som följer råden.

– Vi vill ha tydligare regler, kommunerna bör kvalitetssäkra skolmåltiderna genom att följa Livsmedelsverkets råd. De nerdragningar som vi ser främjar inte kvaliteten, säger Annika Unt Widell.

Skolmatens Vänner är ett samarbete mellan LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen.

Ladda och läs hela listan kommun för kommun

Måltidskostnad per elev och år i kronor

Skara - 4740 kr
Götene - 4380 kr
Skövde - 4110
Lidköping - 3520 kr
Mariestad - 3270 kr
Vara - 2870 kr

Västerbottniska Dorotea lägger mest pengar i landet på skolmaten, 9 790 kronor, minst lägger Vara i Västra Götaland, 2 870 kronor.

Pressmeddelande från: Skolmatens Vänner