Mer än 300 av fornlämningarna i Västra Götalands län är iordningställda för att ta emot besökare. Genom den webbaserade Internettjänsten ”Historia på plats” vill Länsstyrelsen nu göra det lättare för länets invånare att hitta till de vårdade miljöerna.
Historia på plats, www.historiapaplats.se, visar vilka fornlämningstyper som finns på platsen, från vilken tid de är, ger grundläggande information om länets förhistoria, tydliga kartor med mera. Än så länge finns 40 miljöer utlagda och ytterligare tio är planerade att läggas in under 2008. Det finns också en gästbok där besökaren kan gå in och lämna synpunkter, idéer eller lägga in digitala bilder från platserna.
I Västra Götalands län finns det över 90 000 kända lämningar efter människor från förhistorisk och historisk tid. Av dessa har Länsstyrelsen tillsyn över cirka 77 000 som är fornlämningar. Dessa lämningar är registrerade i Riksantikvarieämbetets Fornsök och utlagda på Länsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets webbplatser i så kallade karttittskåp.
Bland de 40 besöksmål som hittills finns med i ”Historia på plats” finner du till exempel:
Torsbo hällristningsområde
Vid Torsbo, strax öster om Ödsmål, finns ett hällristningsområde med omkring 900 figurer. Den mest iögonfallande ristningen är det 4,5 meter långa skeppet, Sveriges längsta, men här finns också djur- och människofigurer samt en granliknande figur. Granen var ovanlig i Bohuslän under bronsåldern, då de flesta ristningar anses ha utförts, och kanske var det just därför man ristade in den. Här finns också en människofigur som hoppar över de långa hornen på en tjur, ett motiv som påminner om palatsmålningar från bronsålderns Kreta.
Vill man frossa mer i bronsålderns ristningskonst ligger världsarvsområdet i Tanum endast 1,5 mil norr om Torsbo, med sina fantastiska hällristningslokaler i bland annat Vitlycke och Aspeberget.
Dalstorp i Tranemo kommun
Samhället är beläget söder om Dalstorpasjön och det är på sjöns västra och södra stränder de forna järnåldersmänniskorna gravlade sina döda. Det västra gravfältet, som ligger ca 250 meter norr om kyrkan, består av 33 högar och sju runda stensättningar. Det södra gravfältet som idag är delat i två delar ligger norr om skolan i Dalstorp och består av 10 högar och fyra runda stensättningar. Ytterligare sju gravar har funnits på gravfälten på den södra stranden men grävdes bort i samband med arkeologiska undersökningar på 70-och 80-talen. I en av dessa gravar återfann arkeologerna en krigare från vikingatiden som gravlagts tillsammans med sin häst.
Ättehögskullen i Håvesten
Packa matsäcken och gör en utflykt till Dalslands järnålder! Strax söder om Färgelanda, på östra sidan om väg 172, ligger järnåldersgravfältet på Ättehögskullen i Håvesten. Gravfältet består idag av omkring 20 gravar vilka utgörs av gravhögar, stensättningar, resta stenar samt en domarring. Den största av de resta stenarna är hela fyra meter hög.
Ättehögskullen är belägen i Valbodalen, vilket en gång var ett viktigt centralområde i Dalsland. Därför ligger det många fornlämningar från järnåldern samlade i dalgången. Någon kilometer söder om Ättehögskullen, nära Ödeborgs kyrka, ligger till exempel gravfältet vid Ödeborgs fornsal och drygt två kilometer väster om Håvesten ligger gravfältet i Vrine, Dalslands största gravfält.
Hols gärde
Uppe på sandåsen norr om Hols kyrka ligger ett av länets största fornlämningsområden – Hols gärde längs med E20 mellan Alingsås och Vårgårda. Här återfinns en ansenlig mängd fornlämningar från bronsålder och fram till medeltid. Dessa visar att platsen varit en knutpunkt under förhistorien. Inte mindre än åtta stora gravhögar från bronsåldern finns inom fornlämningsområdet. En av dessa, Store hög, är 18 meter i diameter och två och en halv meter hög. Dessutom finns fem gravfält från järnåldern, en domarring, resta stenar, hålvägar och stora områden med spår efter medeltida jordbruk.
Lasse i Bergets stuga
I Götene kommun, cirka 2 km väster om Husaby, bodde Lasse i Berget. Han har kallats ”Sveriges sista grottmänniska”. Lasse Eriksson, som han egentligen hette, var en av 1800-talets stora Husabyprofiler. Som ett original och vildmarksmänniska, både egensinnig och envis, var han såväl älskad som hatad, och historierna om Lasse i Berget levde kvar i bygden långt efter hans död.
Besök stugan som är murad direkt mot bergväggen och som var Lasses och hans fru Ingas ”grottbostad” i mer än 25 år. Lasse bodde i stugan fram till 1910 då han, mot sin vilja, flyttades till fattigstugan.
Lär dig mer om länets spännande historia genom att besöka de fornlämningar som finns med i Historia på plats. Du finner dem på webbadressen www.historiapaplats.se.
Pressmeddelande från: Länsstyrelsen
Artikeln publicerad: 080618
