Under eftermiddagen inträffade en ovanlig händelse i Forshem, förresten är den säkert ovanlig överallt i landet. På Gästgivaregården så var dagens stora begivenhet "snigelslakt", ett första steg för att förvandla Vinbergssnäckor till en gastronomisk läckerhet.

Under 1930-talet tillbringade en Gössätersbo vintrarna i Frankrike, under sin tid där kom han att bli väldigt förtjust i en av landets delikatesser, vinbergssnäckan, eller sniglar som man kanske mer säger till vardags. För att inte råda brist på denna kulinariska läckerhet när han återvände till Sverige så tog han med sig några snäckor och planterade ut dom på Kinnekulle. Vinbergssnäckan kom att trivas i Kinnekulles natur och finns nu rikligt i vissa områden.

Gästgivaren i Forshem, Stefan Johansson med fru Mia hade funderingar på att införa denna delikatess på gästgiveriets meny och reste en tid runt i Frankrike och Spanien för att besöka olika välrenommerade restauranger med Vinbergssnäckan som specialitet för att lära sig mer om detta område. Bland annat fick dom reda på att den äts både till fest och vardags och i Frankrike åt man år 1911 omkring 70 milj. Vinbergssnäckor, 1971 hade siffran ökat till 520 milj. vilket motsvarande 8000 ton, det kan sättas i relation till att man ur Vänern årligen tar upp 500-ton gös. De snäckor som restaurangerna serverar köps från speciella odlingar. Ett litet unikum med Vinbergssnäckan är att den verkar kunna förutsäga extra kalla vintrar och redan innan vintervilan skapar ett extra tättslutande kalklock i skalöppningen. I tester har den överlevt temperaturer ner mot -130 grader.

Med dessa studieresor i bagaget skulle nu ord översättas till handling och när våren kommit till Kinnekulle och Vinbergssnäckorna vaknat ur sin vintervila då började Gästgivar´n att leta snäckor i omgivningarna. I en första omgång har nu 100 snäckor plockats, de har fått gå på salladsdiet i fyra dagar för att rensa ut orenheter och idag var det dags för "snigelslakt".

Efter att "sniglarna" försiktigt plockats ut ur sina skal skall de sköljas i saltvatten och ättika i flera omgångar innan de kan kokas i lätt saltat vatten i minst tre timmar. Därefter är de klara att anrätta enligt något passande recept. Och självfallet så kommer Gästgivaregården att servera sina snäckor med ännu en lokal delikatess, nämligen ramslökssmör. Det unika med Gästgiveriets serverade "sniglar" är just att de är självplockade från naturen och inte framodlade, något självplock förekommer troligen inte alls hos andra restauranger. Framöver kommer man även att göra försökt med att lättröka snäckorna.

Så om du är sugen på att testa denna speciella maträtt så är det till Forshem du skall åka. Den verklige gourmanden beställer naturligtvis in en hel portion med sex snäckor medan den nyfikne nybörjaren kan få en chans att testa endast en för att se om denna av vissa omtyckta kulinariska läckerhet faller i smaken.

Gästgivar´n uppmanar även alla som har problem med Vinbergssnäckan i sina trädgårdar i området att ringa, han kommer gärna och hämtar dom.

Fakta:

• Vinbergssnäckan (Helix pomatia) kan bli 10 cm lång, 5 cm hög och väga 30 gram, den är Sveriges största landsnäcka och förekommer på flera ställen i södra och mellersta Sverige.
• Den lever i öppna skogspartier, parker, trädgårdar och äter främst växter och orsakar viss skadegörelse, bl.a. i vingårdar. Skalen består av kalciumkarbonat och snäckorna de behöver god kalktillgång både för skaltillväxt och för bildning av vinterlock.
• En märklig egenskap är att den har ett enzym som kan bryta ned cellulosa, och kan äta fibrösa växtdelar, bark, papper och kartong.
• Vid åtta plusgrader börjar förberedelser för övervintring, antingen kryper den ned i löv- eller komposthögar, eller gräver ner sig i jorden till ett djup av cirka 15 cm.
• Vinbergsnäckan ar tvåkönad men saknar möjlighet att befrukta sig själv, utan parar sig på vanligt sätt, skillnaden är dock att båda parter lägger 40-60 ägg.
• I naturen blir Vinbergsnäckan sällan mer än 5 år men kan bli det dubbla i fångenskap om det sköts väl.

Artikeln publicerad: 080513