Vildsvinens utbredning är närmast explosionsartad. Från ett hundratal djur 1980 till dagens stam på cirka 60 000 individer. Vildsvinen kräver en genomtänkt förvaltning, som medger goda, jaktbara stammar, samtidigt som skador på framför allt jordbruksgrödor minskas.
Vi ser vildsvinen i första hand som en tillgång, både som jaktlig resurs och som ett mycket gott och ekologiskt nyttigt kött, även om vi också är medvetna om att det finns en skadeproblematik, säger Göran Bergqvist, klövviltkonsulent på Svenska Jägareförbundet.
Jägareförbundet har i dagarna lämnat in synpunkter på Jordbruksdepartementets remiss angående förvaltning av vildsvin. Syftet med utredningen har främst varit att hitta åtgärder som minskar vildsvinsstammen. Vi tycker att utredningen saknar tankar om hur förvaltningen skall organiseras i områden där vildsvinsstammen skall hållas konstant eller till och med öka, säger Göran Bergqvist.
Jägareförbundet föreslår flera förändringar i lagstiftningen, bland annat inskränkningar i att använda hund vid jakt på vildsvin under augusti och september. Ett annat förslag är att tillåta fast belysning vid åtelplatser. Det skulle underlätta att välja rätt djur och ge säkrare skott, tillägger Göran Bergqvist.
Dessutom föreslår Jägareförbundet att man inte får lägga ut foder till vildsvin och annat klövvilt närmare än 200 meter till jaktgränsen och att fordret endast får utgöras av oförädlade produkter, alltså inte limpor, makaroner eller wienerbröd som är allt för vanligt förekommande idag. Det är i högsta grad en etisk fråga för oss jägare, påpekar Göran Bergqvist.
Svenska Jägareförbundet påpekar också att det krävs samarbete och kompetensutveckling för såväl jordbrukare som markägare och jägare för att få en bra förvaltning. Jägareförbundet är villigt att åta sig utredningsuppdrag för att sprida erfarenheter och traditioner kring effektiv vildsvinsjakt.
Hela remissvaret finns att läsa på www.jagareforbundet.se
Pressmeddelande från: Svenska Jägareförbundeta
Artikeln publicerad: 080421