Harpest är en sjukdom som kan orsaka långdragen feber och trötthet om den inte blir behandlad med antibiotika. Den är ovanlig och finns bara i vissa områden i världen, men under senare år har den dykt upp i nya områden i Sverige, och år 2000 drabbades Örebro län av ett utbrott. Henrik Eliasson vid Universitetssjukhuset i Örebro har utforskat sjukdomen och presenterar nu sina resultat i en doktorsavhandling vid Örebro universitet.

Harpest, tularemi, orsakas av bakterien Francisella tularensis. I de flesta fallen finns ett sår, ofta på underbenen, där bakterien har kommit in. Ömhet, svullnad och ibland rodnad vid de närmast liggande lymfkörtlarna uppträder ungefär samtidigt. En vecka efter insjuknandet kan det komma utslag på huden, framför allt hos kvinnor. Även djur kan smittas av sjukdomen.

I Sverige har sjukdomen sedan länge haft sitt centrum i Gävleborgs län, men sedan omkring år 2000 har den dykt upp i nya områden i södra Svealand och nordvästra Götaland.

- Sjukdomen är inte dödlig hos oss här i Europa, men den kan orsaka långdragen feber och trötthet, om den inte blir behandlad med antibiotika, säger Henrik Eliasson, överläkare på Infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Mygbett och kontakt med katter

Han har undersökt symptomen och vilka faktorer som ligger bakom insjuknandet i harpest, samt sjukdomens yttringar i Sverige. Studien bygger på fler än tvåhundra fall. I arbetet ingår också en utvärdering av olika test för att påvisa tularemi och en redovisning av olika diagnosmetoder.

Till en början lät han personer som haft harpest, respektive personer som inte haft sjukdomen, svara på frågor om symptom och vilka faktorer de exponerats för innan insjuknandet.

- Det visade sig att myggbett och kattkontakt var förenat med ökad risk för harpest i alla de studerade områdena. Jag såg också att aktiviteter inom jordbruk var en risk i Gävleborgs län men inte i nya områdena i södra Sverige.

Skillnad mellan Europa och USA

Bakterien Francisella tularensis är en vattenbakterie och i norra Europa sprids den med myggor. I USA sprids smittan däremot till personer som har haft direktkontakt med harar eller kaniner. Även fästingar kan sprida tularemibakterien.

- I Örebro län har det dessutom varit stor variation mellan sjukdomsfallen år från år, och vi vet ännu inte varför, säger han.

- I början av utbrottet i vårt län, när sjukdomen var mindre känd framför allt i primärvården, blev diagnosen ofta fördröjd och patienterna fick ofta felaktig antibiotikabehandling. Under senare delen av studien fanns en ökad kunskap om sjukdomen hos distriktsläkarna, och patienterna fick snabbare rätt diagnos och adekvat behandling.

Ny metod ger tidigare diagnos

Tularemi kan påvisas genom ett så kallat PCR-test, som är ett test som påvisar eventuell förekomst av DNA från harpestbakterien. Henrik Eliasson gjorde en utvärdering av PCR-testet, som visade sig ge utslag i 78 procent av fallen där patienter senare visade sig ha tularemi.

I sitt arbete har han jämfört olika diagnosmetoder - dels diagnos baserat på det cellförmedlade immunförsvaret, dels diagnos med antikroppstest baserat på högrenat bakteriematerial.

Analyserna visar att den nya metoden, baserad på det cellförmedlade immunsvaret, ger utslag tidigare under sjukdomsförloppet än antikroppsanalyser. Antikroppstestet baserat på högrenat bakteriematerial fungerade dock bra och gav utslag tidigare i förloppet än den traditionella antikroppsmetoden, den så kallade agglutinationsmetoden.

Pressmeddelande från: Örebro Läns Landsting
Artikeln publicerad: 080314