I år startar säsongen för björkpollen i Stockholm förmodligen innan 15:e april. Vad gäller mängden pollen i luften ser det ut att bli ett normalår. Det här säger Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet.

Förra året kunde björkpollen uppmätas i luften redan 15:e april och det var den fjärde tidigaste sedan mätningarna började 1973.

– I år ser det ut att bli ännu tidigare, säger Agneta Ekebom på Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet. Tecken som tyder på detta är dels den rekordvarma vintern, dels att andra trädarter börjat blomma tidigare än vanligt. Rekordåret 1990 började björkpollensäsongen så tidigt som 24:e mars i Stockholm.

Hassel och al blommar och släpper ut pollen sedan länge och i dagarna har alm och viden börjat blomma i södra Sverige. Efter alm brukar björkens pollen komma, men det något kallare väder som väntas framöver gör att det dröjer ytterligare en tid. Björkens hängen visar ännu inga tendenser att sträcka sig vilket föregår blomningen.

Det finns inget samband mellan startdatum för pollensäsongen och mängden pollen som kommer att finnas i luften. Däremot finns ofta en periodicitet som visar att det efter ett år med riklig blomning följer ett år med lägre pollenhalter. År 2006 var ett rekordår för Stockholm med stora mängder björkpollen medan det förra året var relativt lite pollen.

– I år tror vi det blir normal björkblomning. Vissa björkar har rikligt med hängen medan andra har ganska få. Det är en ovanligt stor variation och det kan inte bli fråga om ett rekordår, säger Agneta Ekebom.

Enligt Astma- och allergiförbundet är det fler än en och en halv miljon svenskar som är allergiska mot pollen.

Palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet samordnar pollenmätningar från 15 mätstationer i hela Sverige. För att kunna göra prognoser om de närmaste dagarnas pollenhalter måste pollenbiologen veta det hur mycket pollen av en bestämd art som för ögonblicket finns i luften. Vidare ingår att känna till förutsättningarna för de växtarter som ska ingå i prognosen samt hur långt de kommit i sin blomning. Slutligen vägs denna kunskap samman med väderprognosen, där vindriktning, temperatur och nederbörd spelar en viktig roll. Under högsäsongen görs en ny prognos varje vardag.

Pressmeddelande från: Naturhistoriska Riksmuseet
Artikeln publicerad: 080312