Regeringen har uppdragit åt Försvarsmakten att inleda en reformering av befälsordningen.

- Den som söker en yrkesmässig framtid i försvaret kommer att ha flera karriärvägar att välja bland. Antingen kan han eller hon utveckla en specialist- och expertkompetens och gå en utbildning som inte kräver högskolebehörighet. Eller så kan man gå det treåriga officersprogrammet på den numera akademiska Förvarshögskolan för att utbildas mot chefs- och stabsbefattningar, säger försvarsminister Sten Tolgfors..

Reformen föranleds av försvarsutskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2008. Kärnan är att genomföra de förändringar som är nödvändiga för att yrkesbefälets kompetens bättre ska återspegla de krav som Försvarsmaktens verksamhet inom och utom landet ställer. Regeringens beslut gör det möjligt för Försvarsmakten att omedelbart inleda reformarbetet och att successivt införa ett tvåbefälssystem..

Försvarsmakten ska senast den 15 april 2008 lämna det underlag som regeringen behöver för att ta ställning till det fortsatta reformarbetet..

Bakgrund.

Det nuvarande så kallade enbefälssystemet infördes 1983. Det ersatte de tidigare trebefälssystemen där personalen benämndes officerare, underofficerare och underbefäl och senare regements-, kompani- och plutonsofficerare..

En internationellt vedertagen princip är att det finns två befälskategorier. Den ena inriktas mot chefsrollen och rollen som stabsofficer. Personalen utvecklas redan från början mot att kunna verka i allt högre ledningsnivåer. Kategorin benämns i allmänhet officerare. Den andra kategorin inriktas mot expertens, specialistens och trupputbildarens roll. Benämningen på denna kategori varierar i omvärlden. Tre exempel är noncommissioned officer (NCO), avdelningsbefäl eller underofficer. En annan generell, internationell princip är att de två kategorierna har olika karriärgångar och tjänstegrader.

Pressmeddelande från: Försvarsdepartement
Artikeln publicerad: xxxxxx