Trots att skolbarnsomsorgen ska ta emot barn till och med tolv år går knappt vart tionde barn i åldern 10-12 år i fritidshem och sju procent i öppen fritidsverksamhet. Över hälften av alla 10-12-åringar får klara sig på egen hand efter skoldagens slut. Många föräldrar är inte nöjda med detta utan vill ha omsorgen ordnad på annat sätt. Det visar den föräldraenkät som Skolverket presenterar i dag. Enkäten visar också att barn oftare går i fritidshem när föräldrarna har lång utbildning. En del av förklaringen kan vara att barn till arbetslösa inte har rätt till fritidshem.

Eftersatt skolbarnsomsorg

Över 80 procent av alla 10-12-åringar har föräldrar som arbetar eller studerar. Trots att kommunerna är skyldiga att erbjuda någon form av skolbarnsomsorg till dessa barn är det få som utnyttjar skolbarnsomsorgen. De flesta barn har slutat i fritidshem och någon annan verksamhet erbjuds oftast inte. Öppen fritidsverksamhet, som enligt skollagen är ett alternativ till fritidshem för barn i dessa åldrar, finns endast i 70 av landets 290 kommuner.

Det här har gjort att över hälften av alla 10-12-åringar (54 procent) är hänvisade till sig själva efter skolan. Många föräldrar är missnöjda med detta och vill i stället ha skolbarnsomsorg till barnet, framför allt öppen fritidsverksamhet. Totalt finns en efterfrågan på nya platser i skolbarnsomsorg för minst 14 000 barn i åldrarna 10-12 år.

För de yngre skolbarnen är situationen bättre. Tre fjärdedelar av alla 6-9-åringar har tillgång till skolbarnsomsorg och av de övriga har de allra flesta någon förälder hemma när de inte är i skolan. De här barnens föräldrar är också nöjdare med barnets omsorgsform än de äldre barnens föräldrar.

Social snedrekrytering till fritidshem

Skolverkets föräldraenkät visar också att ju längre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att barnet går i fritidshem. I familjer där föräldrarna har enbart grundskola är 56 procent av 6-9-åringarna inskrivna,
jämfört med 82 procent när föräldrarna har minst treårig eftergymnasial utbildning. Den här skillnaden har inte minskat trots att fritidshemmen byggts ut under 2000-talet.

Föräldrarnas arbetslöshet kan förklara en del av skillnaderna. Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda skolbarnsomsorg till barn till arbetslösa, och arbetslösheten är störst bland föräldrar med kort utbildning. En annan orsak kan vara avgifterna. Föräldrar med kort utbildning har i allmänhet mindre ekonomiska marginaler än högutbildade och därmed större skäl att avstå från fritidshem till sitt barn även sedan maxtaxa införts.

Förskolebarn fick rätt till förskola eller familjedaghem när en förälder är arbetslös i samband med maxtaxereformen 2001. Motsvarande förändring gjordes inte för skolbarnen. I en stor majoritet av kommunerna får skolbarn inte gå kvar i fritidshemmen om en förälder blir arbetslös. Det här har gjort att det är dubbelt så vanligt att en 6-9-åring går i fritidshem när föräldrarna arbetar eller studerar som när en förälder är arbetslös.

Pressmeddelande från: Skolverket
Artikeln publicerad: 070927