Dessa uppgifter är sammanställda från "Berättarkvällar" 1998-1999 som anordnades av Hantverksföreningen med föreläsningar av gamla Hellekis- och Kinnekullebor (bl.a. Bengt Edvinsson, Folke "Bersa" Persson, Valter Larsson och Tore Johnsson). Sammanställningen har gjorts av Inger Gustavsson, ordförande i föreningen "Hantverkarna på Falkängen".

Vid sekelskiftet 1800 - 1900 myllrade det av liv utanför på gatan. I vart och ett av husen bodde det 8 familjer. Det var inte ovanligt med 8 - 10 barn i varje familj. Bostadsytan för var och en familj var endast ett rum och kök. Oftast så låg mor och far och minsta barnet och sov i soffan i köket. De andra barnen låg på en stor halmmadrass inne i rummet. På morgonen rullades madrassen ihop och ställdes i ett hörn i rummet. Det fanns ofta inte pengar i familjen så att det räckte till kläder till alla barnen. När de större barnen gick i skolan fick de mindre barnen vara inne och leka. När barnen kom från skolan fick de små barnen ta deras kläder och så kunde de gå ut och leka.

Den första egentliga industrin i trakten anlades 1768 och det var Hönssäters Alunbruk. Alun är ett salt som under 1600- och 1700- talet började användas inom medicinen och som betningsmedel vid färgning av textilier. Saltet finns i naturen och fås som utfällning ur alunskiffer med så enkla processer som rostning och urlakning. Som mest producerades här i början av 1800 - talet 772 tunnor salt (en tunna 145 liter) och här arbetade då ca 80 personer.

Vid Hönssäters Alunbruk i Hellekis bodde år 1800 en tunnbindare vid namn Johan Olsson - Falk. Han var född 1769 och gifte sig 1800 och fick 10 barn av vilka 5 ej uppnådde vuxen ålder. Han arbetade på Hönssäters Alunbruk. För försörjningen för sin familj hade han en ko som betade på skogsängen nedanför Hönssäter. Därav har namnet Falkängen uppkommit.

Alunbruket lades ner 1873, övergick i Kalkbruket som övertog arbetarna. 1892 startade Cementfabriken som i sin tur övertog arbetarna från Kalkbruket.
Många arbetare behövdes och man tvingades att bygga arbetarbostäder för att få folk att bosätta sig i Hellekis.
Hönssäters tegelbruk startades ca 1850.

Den första folkskolan startades 1865 genom en donation på 5000 riksdaler änkefru Maria Charlotta Hamilton.

1893 omnämndes den första handelsboden.
Samma år sökte man hos Kungliga Befallningshavande att få anordna torgdagar 2dagar per månad vid Hönssäters Damm. Denna plats kallas fortfarande för torget. Torgdagarna fortsatte till långt in på 1930 - talet.

Ett exempel på hur stort Hellekis AB var år 1896 var Kalkbruket på Hönssäter. Man utvann då 1000 - 1200 hl bränd kalk/ugn och det tändes 23 ugnar det året. Då arbetade det 52 män och en förman på bruket.
Speciellt för kalken här uppe på Kinnekulle är att den är härdig under vatten. Röfyr är en slaggprodukt som bildas vid kalkbränningen. Detta fraktades till Danmark med båtar från Hellekis hamn. Hamnen muddrades i början av 1930-talet innan kriget kom. Det var då en stor hamn och man importerade bl.a. gips från polen. De största båtarna som kunde gå igenom Trollhätte kanal kunde lägga till i hamnen i Hällekis. I Danmark användes röfyren till tegel. Man har också använt röfyr till rappning. Man tog då 80% röfyr och 20% kalk men tyvärr vittrade det lätt sönder. Man har använt röfyr till beläggning på löparbanor och till tennisbanor. Röfyr innehåller mycket radon. Röfyr som färgpigment till olika saker används även numera. Hantverkarna här på gatan använder det bl.a. till att färga garn med och som färgpigment vid målning med äggtempera.

En småskola byggdes 1896 i närheten av bruket. Det hade funnits en småskola tidigare, men den låg i ett tidigare svinhus vid mejeriet, som inretts till skollokal. Den ansågs nu av skolrådet som mindre lämplig.

1896 - 98 byggdes de 3 första husen av en byggmästare från Skara. Alla tre husen kostade 9000:- exklusive taktegel, murtegel, skiffer och som tillhandahölls från bruket.
Några prisexempel:
1000 taktegel - 43:90
1000 murtegel - 25:60
1000 skiffertegel - 15:-
1 hl kalk - 0:35
Sprängning av 2 brunnar inklusive pumpar - 500:-.

De första familjerna flyttade in 1897.
Sammanlagt byggdes det 8 stycken 8 - familjshus.
I förmännens lön ingick fri bostad på ett rum och kök. Arbetarna betalade för samma yta 28:-/år. Denna summa skulle erläggas i förväg med 7:-/kvartal. I början av 1940-talet var hyran 150:-/år. I de husen där vatten och avlopp installerades höjdes hyran 1945 till 180:-/år.

Många arbetare kom från Skåne och Blekinge och bidrog till att bygga upp samhället här i Hällekis och satte sin prägel på samhället både politiskt och kulturellt. De som kom från Skåne hade många statussymboler i sina hus bl.a. väggklocka med lod och byrå med spegel. Mycket ved utanför huset var också betydelsefullt.
Hushållsgris fanns i varje familj. Sammanhållningen var mycket stor på gatan bland alla familjer. Ett bevis på detta var att när herrarna på gatan träffades en söndagsförmiddag så bildade man en Svinförsäkring genom att alla betalade 1:- till en gemensam kassa för att ha om det var någon av dem som miste sin gris.
Det växer många vilda körsbärsträd uppe på Kinnekulle och man torkade bl.a. dessa bären och hade som godis till barnen.
Bladen på körsbärsträden användes till att dryga ut tobaken med.
Tibast är ett giftigt lövträd som det fanns mycket av tidigare på Kinnekulle. Det blommar på bar kvist i mars april med skära-röda blommor. Det finns några få exemplar kvar uppe bakom banken i Hellekis.

1899 byggdes en lokal för gudstjänster och sammankomster på bruket.
1902 togs byggnaden i bruk och i läsrummet höll bolaget med 3 dagliga tidningar, ett par veckotidningar samt några facktidningar.
Detta år gjorde arbetarna en framställning till bruket om hjälp till bildande av musikkåren. Bruket köpte in mässingsinstrument för ca 800:- och så fick man 100:-/år till undervisning och anskaffning av noter. Bidraget utgår fortfarande men med ett förhöjt belopp.
1902 skaffades också böcker till ett bibliotek.

En lokal för bageri byggdes 1902 men den togs aldrig i bruk då de arbetande ej hade råd att köpa bröd utan bakade själva. Därför så ändrades denna lokal 1904 till en vävstuga för de anställda. Bolaget anställde och avlönade en vävlärarinna.

1906 ville arbetarna starta en fackförening. Första sammankomsten blev i bolagets lokaler på grund av att bruket trodde att de kunde stoppa fackföreningens bildande.
Fackföreningen bildades och de anslöt sig till Gruv - och Fabriksarbetar-förbundet.
På första mötet anslöt sig 120 medlemmar inom Cement - och Kalkindustrin. De efterföljande mötena hölls hemma hos familjerna. Där kunde inte bolaget förbjuda dem att ha möten. Sommartid samlades man ute i någon skogsglänta.

1906 anställdes en sköterska i bolagets tjänst och en sjukstuga byggdes.

Under detta år härjade en difteriepidemi i Hellekis. Under vintern inträffade 40 fall. Under kommande år insjuknade 136 personer varav 11 ej överlevde denna sjukdom. Under dessa år använde man samlingssalen på bruket som sjukstuga.
En kooperativ handelsförening bildades även detta år.

1907 bildades Folketshusföreningen för att arbeta för att få fram ett Folkets Hus där man kunde hålla möten utan brukets inblandning.
Nykterhetsrörelsen startade nykterhetsloger.
Betelkyrkan startade en församling. Man ordnade med kapell och begravningsplats.

Den 26 juni 1907 undertecknades det första avtalet för fackföreningen.
Grundtimlönen, som förut varit 15 öre, höjdes nu till 25 öre och till 33 öre om man var specialarbetare.
1 maj 1908 höjdes lönerna med ytterligare 2 öre/timman. Tidigare hade det inte betalats ut övertidsersättning men nu fastställdes den till 25 % av timlönen de 3 första timmarna och därefter var det 50 %. Detta gällde även lördag och söndag.
Vid olycksfall i arbetet utbetalades 1:-/dag, fri läkarvård i hemmet och halva lasaretts-avgiften på allmän sal.
Arbetstiden minskades från 11 tim/dag till 10 tim/dag. Detta gällde för både dag- och nattskift. Nattskiftet hade tidigare varit 12 timmar .Man arbetade alltså 10 tim/dag i 6 dagar och var ledig söndagar.

1908 byggdes en skola för mellanstadiet intill småskolan vid Hellekis Station. Byggnaden innehöll skolsalar och bostader för två lärare.
Detta år byggdes även en bostad till en gemensam barnmorska för socknarna Öster-, Medel- och Västerplana. Detta huset skulle kallas för Kråkebo men fick snart namnet Storkebo i folkhumorn.

1910 beslutade Hellekis AB att ge ekonomiskt bidrag till församlingshem eller ett kapell vid Hönssäter. Man upplät även lokaler till Österplana och Medeplana församlingar. Man anställde också en diakon. Man beslutade också att bygga ett försörjningshem för att tillfredsställande ordna med fattigvården i trakten.

En hushållsskola byggdes 1912. Efter några år över gick verksamheten där till matbespisning till bolagets anställde ungkarlar. Denna matservering är fortfarande i bruk.

1913 ingick Hellekis AB i fusion med Skånska Cement.

Gatan här ute bland husen kallades i folkmun för Blängaregatan. Den kallades så för att den var den enda vägen fram till affären för det folket som bodde ute på öarna i Vänern. De kom alltså i sina båtar, lade till i hamnen i Hällekis och gick gatan upp till affären. Då stod de boende på gatan och blängde och tittade efter vad folket från öarna hade med sig i korgarna från affären.

Som mest bodde här på gatan 63 familjer och det var ju inte ovanligt med 8 - 10 barn i varje familj så då bodde här över 500 personer.

1920 började Cementbolaget att visa Rörliga Bilder i samlingslokalen en gång i veckan.
Från 1925 fram till slutet av 1950 visades film regelbundet 2 gånger i veckan.

Man utvann olja och flygbränsle ur skiffret här på Kinnekulle under andra världs-kriget.

Musik På Bruket med Hellekis Musikkår startades för över sjuttio år sedan - 1927- och fortgår ännu här på gatan varje år. Även varje 1 maj med start kl 07.00 kommer Musikkåren och paraderar och spelar genom Hällekis och mycket folk följer med i tåget genom samhället.
Hällekis Musikkår startades 1898 och var då under ledning av Hillfors och höll då på fram till 1909. 1919 startades musikkåren igen och de första instrumenten betalades av Cementa men såldes sedan till en musikaffär i Nässjö till skrotpriser.
Musikkåren medverkade på 1950-talet i Skara Tomteparad och spelade då iklädda tomtedräkter och de var då ett 20-tal musiker som paraderade under ledning av Einar Torsell.
Musikkåren medverkade också med dansmusik på "Kråkemåla" dansbana - en festplats som låg bortanför "Skagen".
Musikkåren spelade ofta i kyrkorna i trakten 1980 - 1985 och hade då Kurt Westerling ledare för musikkåren. Musikkåren startade 1998 med att spela på Falkängen på Valborgsmässo-afton och förhoppningsvis fortsätter denna nya tradition.

Skånska Cement AB skänkte 1938 en tomt till Fokethusföreningen , som hade arbetat för att samla ihop pengar sedan 1907. Först i slutet på 1950-talet hade man skrapat ihop så mycket pengar att man med hjälp av statliga bidrag vågade sätta igång byggandet. Skånska Cement AB skänkte 50.000:- till inventarier.
En diakon , som verkade särskilt som ungdomsledare, anställdes 1940 av Skånska Cement AB. En scoutkår bildades och den var livaktig under många år.

Den sista privatperson som bodde på gatan flyttade härifrån 1984.
Det finns inte i Sverige många gamla bruksgator som är så orörda från sitt ursprung som det är här på Falkängen.

Hantverksbyn och därmed hantverksgatan startades 1982 av föreningen Svenska Slöjdare . Det är mycket ovanligt med så många hantverkare med så brett utbud under fyra månader under sommaren som vi har här på Falkängen. I år är vi 79 hantverkare som är medlemmar i föreningen. Dessutom tillkommer inbjudna utställare på våra evenemangsdagar och i Gallerian.

Falkängens Hantverksby, Hällekis, Kinnekulle 25 - årsjubileum 1982 - 2007

Falkängens Dag 17 juni
Hantverkare i arbete
Barnens Marknad
Skattjakt och överraskningsaktivitet för barnen
Inbjudna utställare med hantverk och matnyttigt
Allgott och Villgott roar barnen kl.13.00 på scenen bakom Kaffestugan
Agneta Gartsby föreläser om Trädgårdsdesign kl.14.00 på scenen bakom Kaffestugan
Kerstin Sundbaum föreläser om Konstnärsträdgård kl. 15.00 på scenen bakom Kaffestugan
The Legends framträder i Folkets Hus kl. 15.30
Hembygdsföreningen guidar runt i Hembygdmuseet och Bruksmuseet
Geologiska sällskapet guidar i Geologiska museet

21 juni Slöjdcafé
Nåltovning i Kaffestugan 18.15 - 20.00 med Gun-Britt Nätt

22 juni Midsommarfirande
Traditionsenligt med Evert Ljusberg som underhållare k. 17.00

7 - 25 juli "Högsommar på Falkängen"
Falkängens Hantverksby bjuder på olika aktiviteter på temat under denna period

26 juli Slöjdcafé
Stickning och virkning i Kaffestugan 18.15 - 20.00 med Harriet Andersson

5 - 26 Augusti "Falkängen i Linnés anda"

5 augusti
Agneta Gartsby föreläser om Trädgårdsdesign kl.14.00 på scenen bakom Kaffestugan

19 augusti Växtbytardag
Ta med Dina överblivna plantor (perenner )och byt med andra som kommer med sina överblivna plantor från sommaren. Vi byter plantor mellan kl. 11.00 - 13.00.
Agneta Gartsby föreläser om Trädgårdsdesign kl.14.00 på scenen bakom Kaffestugan
Kerstin Sundbaum föreläser om Konstnärsträdgård kl. 15.00 på scenen bakom Kaffestugan.
Efter föreläsningen blir det ett besök i Kerstin trädgård ( 30:- i inträde )

26 Augusti säsongavslutning
Vi avslutar sommarsäsongen på Falkängen med musikunderhållning, inbjudna utställare med hantverk och matnyttigt. Hantverkare på Falkängen demonstrerar sitt hantverk. Välkommen till avslutningsceremonin där vi planterar ett träd för nästa 25 år.

All aktuell information finner Du på vår hemsida www.falkangen.se
0510 - 54 06 53, 0708 - 86 29 76
Reservation för eventuella förändringar

Hantverksbyn har öppet ALLA dagar t.o.m.26 / 8 10 - 18

Detta gäller även Kaffestugan och Bagarstugan/Delikatessboden

Julmarknad 10 - 18 november
Öppet alla dagar kl. 10 - 18 , samt onsdag 14/11 kl. 10 - 21
Tomteverkstad lö-sö 10 - 11 / 11 och 17 - 18 / 11 kl. 12 - 15
Samma tider för Kaffestugan och Bagarstugan/Delikatessboden

Artikeln publicerad: 070611