Under våren 2007 har man i media kunnat läsa att den kolhydratsnåla Atkinsmetoden å ena sidan är en överlägsen bantningsmetod, å andra sidan ökar risken att dö i förtid. Bakgrunden är tre nya studier som har undersökt hur mängden kolhydrater, fett och protein i maten påverkar risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom och cancer. En fjärde studie har jämfört hur effektivt man går ner i vikt med olika bantningsmetoder. Tyvärr är det inte enkelt att dra några säkra slutsatser av dessa studier eftersom de kommer fram till delvis olika resultat.

I de tre förstnämnda studierna ingick 23 000 greker, 42 000 svenska kvinnor respektive 82 000 amerikanska kvinnor. De grekiska och svenska studierna visar att personer som äter lite kolhydrater, speciellt om de samtidigt äter mycket protein, löper högre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom och cancer. I den amerikanska studien kunde man däremot inte se någon sådan ökad risk.

Den grekiska studien visar att mycket mättat fett ökar risken att dö för tidigt, medan omättat fett är kopplat till en minskad risk för död.

Den amerikanska studien tyder på att personer som äter mycket ”snabba kolhydrater”, det vill säga mycket socker och vitt mjöl, löper större risk drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med dem som äter lite av sådana livsmedel.

Vilka slutsatser kan man dra?

Vad kan man dra för slutsatser av dessa studier? Det verkar som om typen av fett och kolhydrater man äter kan ha större betydelse för hälsan än mängden, inom rimliga gränser. En förutsättning är att mängden energi man får i sig är i balans med mängden man gör av med. Långsamma kolhydrater, som inte höjer blodsockret så snabbt, verkar vara nyttigare än snabba kolhydrater. På samma sätt verkar omättat fett minska risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom medan mättat fett ökar risken.

Detta stämmer väl överens med Livsmedelsverkets rekommendationer om att högst 10 procent av energin vi äter bör komma från mättat fett, vilket innebär en minskning för de flesta, och att det är bra att välja stärkelse- och fiberrik mat, som frukt, grönsaker, rotfrukter och fullkornsbröd, och att minska på sockret.

Bantningsmetoder

Nyligen publicerades en studie som jämförde fyra olika bantningsmetoder: Atkins, Ornish, Zone och LEARN. Läs mer om de olika dieterna under rubriken Fakta nedan. Studien pågick i ett år. I alla fyra grupper gick kvinnorna ner 2,6-4,7 kg. Skillnaderna mellan grupperna var inte statistiskt säkra även om det fanns en tendens att de som följde Atkinsdieten gick ner något mer i vikt. Tidigare studier med samma upplägg har inte heller kunnat visa några tydliga skillnader i viktnedgång. Däremot visar studierna att det är svårt att följa bantningsmetoder under en längre tid. De flesta klarar av att följa olika dietprogram under en kortare tid, men för att åstadkomma en långsiktig omläggning av levnadsvanorna krävs stark personlig motivation och olika typer av stöd.

Fakta

Atkins: begränsning av mängden kolhydrater till från början högst 20 gram (i upp till 6 månader) och därefter 50 gram/dag.

Ornish: vegetarisk kost med lite fett (högst 10 procent av energin).

Zone: 30 procent av energin från protein, 30 procent från fett och 40 procent från kolhydrater.

LEARN: färre kalorier och råd om ökad fysisk aktivitet. 55-60 procent av energin ska komma från kolhydrater och högst 10 procent av energin från mättat fett.

Pressmeddelande från: Livsmedelsverket
Artikeln publicerad: 070419