Nu märker ICA som första livsmedelskedja sitt vacumpackade svenska nötkött med "bäst-efter-datum". Efterfrågan på svenskt nötkött är så stor att köttet inte alltid möras tillräckligt länge innan det säljs i butik.

- Detta är något jag önskat och efterfrågat under en längre tid. Frågan togs också upp på vårt seminarium om svenskt kött i mitten av februari där Niclas Ensäter, nordisk kategorichef för kött på Ica, verkligen tog den till sig, säger Ella Nilsson, VD på Svensk Köttinformation.

Med den nya märkningen får konsumenten hjälp att tillaga och äta köttet vid rätt tillfälle. Mörheten på vissa styckningsdetaljer av nötkött, främst ryggbiff och entrecôte, kan variera men genom att möra köttet i minst 14 dagar så utjämnas skillnaderna. De sju dagar som idag är branschöverenskommelsen räcker inte alla gånger och hålls dessutom inte alltid. Förklaringen är flödesproblem när efterfrågan är större än tillgången och i vissa fall bristande kunskaper i butik.

– Vi som står bakom det svenska nötköttet är glada för den nya märkningen. Äntligen kan konsumenterna vara säkra på att kvaliteten håller hela vägen från gård till matbord, säger Inger Pehrson, generalsekreterare, Sveriges Nötköttsproducenter.

Fakta – mörning av nötkött

Mörning av nötköttet sker med hjälp av köttets egna enzymer. Olika muskler har olika förutsättningar för att bli möra beroende på hur sammandragen muskeln är, bindvävsinnehållet och marmoreringen (det insprängda fettet).

För nötköttets ätkvalitet har rasen underordnad betydelse, viktigare är att djuren är slaktmogna (rätt vikt, muskel - och fettansättning) och hur köttet hanteras före och efter slakt. Mörningstiden är den faktor som är lättast att påverka efter slakt och den har också stor betydelse för den slutliga ätkvaliteten.

Vid längre mörningstid blir köttet mörare. Vid kort mörningstid (lagringstid) finns stora variationer i mörhet då kött från olika djur har olika förutsättningar att bli mört snabbt. Skillnaden i mörhet minskar med längre lagring. Mörningsprocessen är snabbast i början men pågår tills köttet tillagats.

Genom att lagra köttet i vacumförpackning minst en vecka och helst två minskar variationen. Därför är ”bäst-efter-datum” till stor hjälp för konsumenterna.

Fakta – svenskt nötkött

Det svenska nötköttet står för cirka 60% av den totala konsumtionen. Resten av nötköttet vi äter i Sverige är importerat. Konsumenterna väljer i hög grad svenskt nötkött i butik medan stora mängder importkött gå till storkök, restauranger och förädlingsindustrin. Nötköttskonsumtionen har ökat starkt under de senaste åren och uppgick 2005 till 25,5 kg/pers. En starkt bidragande orsak har förutom ett starkt konsumentförtroende varit sänkta priser genom ett stort importtryck.

Pressmeddelande från: Svensk Köttinformation AB
Artikeln publicerad: 070321