Läkare, tandläkare och andra vårdutbildade tillhör morgondagens stora bristyrken bland akademiker. För att minska ett stort underskott av vårdpersonal behövs fler platser på utbildningarna, skriver Högskoleverket i en ny rapport.
– Vi satsar väldigt hårt på att våra studenter ska få ett jobb efter avslutat utbildning. Studenterna ska attraheras att studera här, vara lyckliga under studietiden och sedan få ett jobb, säger Högskolan i Skövde rektor Leif Larsson.
Under det senaste året ser det allt ljusare ut för de nyexaminerade studenterna som ska ut i arbete.
– En av våra verkliga styrkor är vårt nära samarbete med arbetsmarknaden, fortsätter han.
Arbetsmarknadsdag
Idag publicerar Högskoleverket en rapport om utbildningar och arbetsmarknad som dels är tänkt att fungera som vägledning för blivande studenter, dels som planeringsunderlag för universiteten och högskolorna. För att underlätta för lärosätena att planera utbildningarna efter arbetsmarknadens behov gör Högskoleverket tillsammans med SCB årligen prognoser för drygt 30 olika utbildningsgrupper.
– Imorgon arrangeras tidernas största arbetsmarknadsdag här på Högskolan. På Framtid 2007 får studenterna en möjlighet att träffa arbetsmarknaden i ett bra forum, menar Leif.
Ständig utveckling
För ungefär hälften av utbildningsgrupperna beräknas det bli balans eller god balans mellan antalet examinerade och arbetsmarknadens efterfrågan. För programmerare, socionomer och lärare i skolans tidigare år kommer arbetsmarknaden att vara balanserad om fyra, fem år, medan det för andra grupper finns en påtaglig risk för över- eller underskott på examinerade.
– Det pågår en ständig planering och utveckling av utbildningarna för att fylla arbetsmarknadens behov. Bra exempel på detta är några av våra yrkesutbildningar, musik och ljudproduktion sam butikschefsprogrammet, som vi nu expanderar för att fylla arbetsmarknadens behov, säger Leif.
Tuff arbetsmarknad för naturvetare och gymnasielärare…
För gymnasielärare, lärare med inriktning mot grundskolans senare år och naturvetare ser prognoserna dystra ut. Tillgången på dessa lärare beräknas öka och bli avsevärt större än efterfrågan – men om nybörjarna på lärarutbildningen fortsätter att minska som de gjort sedan 2003/04 är det troligt att överskottet inte blir fullt så stort. När det gäller naturvetare kommer antagligen tillgången på nyutexaminerade att öka snabbare än efterfrågan, vilket kan leda till ett stort och växande överskott.
…men stor brist på förskollärare, läkare och ingenjörer
Prognoserna pekar mot ett kraftigt underskott på läkare, tandläkare och andra vårdutbildade. Både läkar- och tandläkarutbildningen är mycket populära och har lätt att rekrytera studenter; här är antalet platser den avgörande faktorn. När det gäller utbildningsgrupper som förskollärare och fritidspedagoger handlar bristen snarare om att göra yrkena mer attraktiva än att tillhandahålla fler utbildningsplatser. Lärarstudenternas intresse för att arbeta i fritidshem eller i förskola är idag litet.
– Här finns ett nära samarbete mellan Högskolan och arbetsmarknaden. Yrkeskopplingen är mycket bra för både sjuksköterskeutbildningen och vår lärarutbildning, påpekar Leif.
En ytterligare utbildningsgrupp det kan bli brist på är ingenjörer, framförallt gäller det högskoleingenjörer i och med kommande pensionsavgångar. Om nybörjarna på civilingenjörsutbildningarna fortsätter att minska kan även underskott på civilingenjörer uppstå om några år.
Källa: HÖGSKOLEVERKET
Pressmeddelande från: Högskolan i Skövde
Artikeln publicerad: 070307
