Tord Wallström debuterade redan 1953 med en resebok från Centralamerika. Han har också skrivit böcker om Zambia, Biafra, Kurdistan, Alaska och Australien. 1981 utgav han i samarbete med Lars E. Lind Jerusalemsfararna.

I Då hon dog (Gondolin förlag) berättar han om en avgörande period i sitt liv, då han förlorade hustrun Eivor, svårt sjuk i cancer. Han kommer nu till nya insikter om vad som är värdefullt i livet. ”Den tiden var den lyckligaste i mitt liv”, säger han, då när han fick hjälpa sköterskorna att byta hustruns blöja, då han fick kamma hennes hår. De små omsorgerna, som han inte tänkt på tidigare, blir nu betydelsefulla handlingar.

När han rör i hustruns papper, hon var också en framstående journalist, finner han klipp och anteckningar som gör honom en smula bekymrad. Räckte han inte till, då när livet pågick och sjukdom inte styrde deras liv? Hon har en dikt i en pärm som beskriver ensamhet, försmåddhet, nederlag, krav. Han erinrar sig resor de gjort där svält och krig dragit fram och hur illa berörd hustrun blivit medan han själv drog sig undan ”i ett slags självförsvarande likgiltighet”.

Eivor tyckte att hon inte klarat det liv de levde, intrycken ger rispande sår inombords.

”Jag skulle ha bott i lugn och ro på en liten gård i Norrland”, är hennes slutsats.

Författaren/maken stöter under sjukdomstiden på den byråkrati som i vissa lägen och i besparingstider kan förekomma inom sjukvården. Den som kan stå på sig längst, har en oerhörd förmåga att lyckas medan de försagda trycks tillbaka.

Och varför upptäcktes inte cancern? Många har ställt sig samma fråga, samtidigt som man vill veta, vill man leva på ett hopp …

Varför upptäckte de inte varandra tidigare? är en fråga som stiger fram inom honom. Kanske tog man allt för givet. Livet rullade på. Hinder fanns, men kanske inte för dem. Arbetet krävde sin tribut.

Vilket är svårast? Att genom döden förlora sin hustru eller att förlora henne genom en skilsmässa? Han får svar utifrån av sådana som bundit sina liv samman genom våldsam förälskelse men nu skiljts som de bittraste fiender. Hans vän Gordon, skiljs från sin fru efter 28 år. Frågorna tornar upp sig: kan man dö av sorg? Finns sådana dödsattester?

I ett försök att komma på vad denna mistandets smärta innebär söker Tord Wallström på nätet och finner på uppslagsordet ”sorg” 1 350 000 svenska sidor för sorg och på ”grief” hela 43 700 000.

Han söker teologiska bevis för att en återförening efter döden skall ske mellan de älskande. (Kanske glömmer författaren här att det finns kvinnor som drömmer om en annan partner i evigheten?) Den irländske präst han konfererar med skriver: ”Men om du finner bevisen är det inte längre någon tro.”

Då hon dog är en bok där många kan känna igen situationerna vid tillvarons återvändsgränd och uppleva att just så kändes det. Att mista någon till döden är svårt men naturligt. Att mista någon i livet innebär ett sår, som ärrar över men alltid finns där som bevis för att den som försmåddes inte höll måttet.

Erik Yvell
Artikeln publicerad: 061205