I Postmuseums samlingar finns tusentals gamla julkort. Många är från början av 1900-talet och med alla möjliga motiv. Det går dock att urskilja några populära motivgrupper och det gör vi i denna internetutställning på www.postmuseum.posten.sesom pågår från 9 november då årets julfrimärken ges ut och t.o.m. 15 januari.

- Vi har valt ut 80 julkort av okända konstnärer. Det är fina exempel på vackra och populära julkort som skickades i mängder vid den tiden. I våra samlingar har vi också julkort tecknade av berömda konstnärer som Jenny Nyström, men vi har valt att visa de okända konstnärernas kort den här gången, berättar Olle Synnerholm, chef för Postmuseums samlingar.

Det första julkortet skickades i England på 1840-talet. Det trycktes i en upplaga av tusen exemplar och var handkolorerat. Det var samtidigt ett nyårskort. Vid den tiden var rycktekniken ännu inte så väl utvecklad att vackra färgkort var möjliga i massupplaga.

I Sverige började man skicka julkort på 1880-talet. Både influenser och kort kom till Sverige från Danmark och Tyskland. Den nu hävdvunna hälsningen "God jul" hade i början konkurrens av både "Fridfull jul" , "Fröjdefull jul" och "Glad jul".

- Till en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att distribueras via postverket. Julkortskrivandet var först en överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter 1897 års utställning i Stockholm, blev vykortsskrivandet i allmänhet en sådan fluga, att det sägs att 1903 års ståtliga huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna från vykortsportona, säger Olle Synnerholm.

Julkorten lär ha påverkat både att julbocken ersattes av tomten och julgranens utbredning i svenska hem. Vid sekelskiftet var tomten inte alltid en reslig man, de små nissarna övervägde i stället. Gärna var de försedda med ett grötfat, något som i den folkliga traditionen var hustomtens årslön. Den lille vresige gubben skulle snart växa till sig till den jovialiske fullväxte man som vi idag känner som Jultomten.

Granen var på sekelskiftets julkort oftast en liten bordsgran, den kunde lika ofta stå klädd som bäras av julens tomtar, änglar eller barn. De många barnen och grisarna på korten är knappast förvånande. Änglar var påfallande mer populära kring sekelskiftet 1900 än idag. Vad som däremot sticker i våra ögon är blommotiven, stundom även grönskande ängar.

Den förbättrade trycktekniken och det billiga portot gjorde julkorten, attraktiva och åtkomliga för var man. Härtill kan läggas industrialiseringen som medförde folkomflyttningar och gjorde att man började få bekanta utanför socknen och häradet.

- Sedan sekelskiftet har det då och då förekommit kampanjer mot julkortskickandet. Något som aldrig hindrat en sakta, men säker ökning av antalet julkortsförsändelser. Under senare år har det skickats mellan 40 och 60 miljoner julkort i Sverige per år, säger Olle Synnerholm.

Pressmeddelande från: Postmuseum
Artikeln publicerad: 061107