««  Till ettan    ««  Till nyhetsarkivet  

[ 030109 ]
De etiska frågorna måste prioriteras i skolan

Skolverkets kartläggning av hur eleverna upplever den sociala miljön i skolan visar att skolornas arbete mot kränkande behandling ger ökad trygghet och trivsel. Samtidigt visar andra resultat att det finns brister. Fler än var fjärde elev har upplevt sexuellt laddade verbala kränkningar. Var fjärde elev med utländsk bakgrund har utsatts för verbala kränkningar kopplat till deras ursprung. Allt för ofta upplever elever att det är en eller flera lärare som behandlat dem illa.

- Det är oacceptabelt att elever känner sig dåligt bemötta av lärare och av andra elever. För att skapa en trygg och lärorik miljö i skolan måste de etiska frågorna prioriteras i skolarbetet. Lärare och rektorer måste fördjupa sina kunskaper om ungdomskultur och om socialpsykologi. Därmed kan bättre alarmsystem byggas upp på skolorna, säger Mats Ekholm, generaldirektör, på Skolverket.

3 procent upplever att de varit utsatta för mobbning under det senaste året. För att kunna jämföra med hur förhållanden varit tidigare har eleverna svarat på frågan om de för tre år sedan blev mobbade.

9 procent av eleverna säger att de var utsatta för mobbning för tre år sedan. Det är markant fler jämfört med hur många som upplevde att de varit utsatta under det senaste året. Det kan tolkas som att olika insatser mot mobbning har haft avsedd verkan och att andelen mobbade elever har minskat. Samtidigt kan det tolkas som att det är lättare att i efterhand erkänna att man varit utsatt för mobbning än när det pågår.

Kartläggningen visar att det är 6 procent som upplever att de flera gånger eller ofta har blivit illa behandlade av en eller flera elever under det gångna året. 4 procent av eleverna upplever att de flera gånger eller ofta blivit illa behandlade av lärare. Totalt sett anger 78 procent att de "aldrig" blivit illa behandlade av lärare och 91 procent anger att de aldrig blivit det av annan vuxen på skolan. Missnöjet med de vuxnas agerande ökar ju högre upp i skolåldrarna man kommer. Pojkar och elever med utländsk bakgrund upplever sig som mest utsatta.

14 procent uppger att de ibland, nästan alltid känner obehag eller oro för att gå till skolan men det är 5 procent som uppger att de, ibland eller nästan alltid, är rädda i skolan.

Behandlat andra illa

Pojkar behandlar andra illa oftare än flickor. Flickor känner sig mer utsatta än pojkar för i stort sett alla olika former av kränkningar i samtliga år i grund- och gymnasieskolan. Fler elever med utländsk bakgrund känner sig utsatta för mobbning och andra former av kränkande handlingar. Proportionellt fler elever med utländsk bakgrund anger att de mobbar och kränker andra. 10 procent upplever att det är skolans personal som utsätter dem för verbala kränkningar.

Den sociala miljön är hårdast under de senare åren i grundskolan. I jämförelse mellan åldersgrupperna visar resultaten att benägenheten att behandla andra illa, utsätta andra för mobbning och att förhålla sig passiv när andra drabbas är vanligare i år 8. Det är också vanligare att elever i denna ålder upplever sig illa behandlade av lärare än i övriga åldersgrupper.

Sexuella trakasserier

Fler än var fjärde elev har upplevt sexuellt laddade verbala kränkningar. Flickor och elever med utländsk bakgrund är mest utsatta för könsord och annat sexuellt laddat språkbruk. De sexuella orden laddas av sammanhanget. Det har stor betydelse vem som säger ordet och vem det riktas mot för att det ska uppfattas som kränkande.

Var 10:e elev i år 8 har varit utsatt för fysiska handlingar som t ex tafsningar. Sexuella trakasserier är mest förekommande i år 8 bland de undersökta åldrarna.

Homofobi

Homofobi finns, särskilt bland pojkar, där den egna könsrollsidentiteten förefaller bli mest hotad av det homosexuella. Pojkar i år 8 reagerar kraftigare än flickor på att bli kallad för något homosexuellt.

Etnicitet

Var fjärde elev med utländsk bakgrund har utsatts för verbala kränkningar som kopplats till deras ursprung. 14 procent upplever att det är skolans personal som kränker dem med etniskt nedsättande ord. Var femte elev med utländsk bakgrund anger att deras ursprung är den direkta orsaken till att de blir sämre behandlade. Resultaten tyder på att en del elever med utländsk bakgrund känner sig etniskt diskriminerade i skolan. De upplever att de får mindre stöd och uppmärksamhet från lärarna och bedöms mer orättvist än andra.

Rasism

16 procent av rektorerna säger att det förekommer rasism på deras skolor. Rasism förekommer enligt lärarna i mer än var tionde skolklass. Enligt rektorer och lärare är rasism och främlingsfientlighet vanligast i år 8. En tredjedel av eleverna säger att det är vanligt med nazistiskt klotter på skolan av typ hakkors.

Sexuellt utnyttjande

171 elever (7 procent) i år 8 och år 2 på gymnasiet har blivit erbjudna fördelar mot sexuella tjänster. I huvudsak är det andra elever som står för erbjudandet. 29 elever anger att de har blivit erbjudna fördelar i utbyte mot sexuella tjänster av en lärare eller i något enstaka fall en annan vuxen på skolan.

108 elever (4 procent) i år 8 och 2 på gymnasiet anger att de blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp på skolan. 24 elever anger att de utsatts för ett sexuellt övergrepp av en lärare på skolan.

Faktorer som påverkar elevernas trygghet och trivsel

Vuxnas närvaro, som rastvakter och kamratstödjare, skapar ökad trivsel. Större vuxentäthet skapar också färre kränkningar särskilt när det gäller sexuella och etniska trakasserier.

Goda relationer och gott klimat på skolan påverkas av hur personalen samverkar och kommunicerar med varandra. I skolor där personalen arbetar i lag trivs eleverna bättre. Det fordras bra sociala nätverk som kan fungera som skyddsnät. Kartläggningen visar också att arbete mot kränkande behandling ger ökad trygghet och trivsel och färre kränkningar.

Få skolor diskuterar och problematiserar olika sociala gruppers villkor och förhållande till varandra. Resultat visar att bilderna av vad skolan gör och problematiserar i undervisningen skiljer sig åt mellan vad eleverna och lärarna uppfattar. Sammantaget kan konstateras att skolan uppmärksammar elevernas agerande mot varandra mer än hur skolan själv agerar i t ex sin undervisning.

Stödet från kommunen sviktar

En tredjedel av rektorerna anser att de inte får stöd av kommunerna och politikerna i arbetet mot kränkande behandling.

Skolverkets förslag till åtgärder

• Skolverket föreslår regeringen att avsätta 3 miljoner per år under 2003, 2004 och 2005 till Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund så att de ska kunna intensifiera arbetet med att få de egna etiska reglerna att tillämpas på landets skolor.

• Återkommande studier och frågeundersökningar på skolorna om vilken betydelse kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet har i skolans miljö.

• Se till att elever får kunskap om det mänskliga samspelet för att motverka kränkande handlingar i skolan.

• Komplettera lärarutbildningen och lärares kompetensutveckling med fördjupade kunskaper i socialpsykologi och om ungdomskulturer.

• Skolverket kommer i sina resultatpresentationer att tydligare lyfta fram sambanden mellan undervisning, lärande, social utveckling och hälsa.

Pressmeddelande från Skolverket