««  Till ettan    ««  Till nyhetsarkivet  

[ 030104 ]
Semlorna har redan börjat dyka upp

Knappt har julen passerat förrän semlorna börjar dyka upp i bageriets diskar. De verkar komma tidigare för varje år och samma diskussion uppstår om när de bör förtäras eller försäljningen skall starta, skall man vänta till den av tradition rätta dagen, fettisdagen (4 mars i år), eller skall vi börja avnjuta dessa läckerheter redan nu.

Semlan har gamla anor namnet härstammar från det latinska namnet "simila" som betyder fint vetemjöl. I tyska skrifter från medeltiden omnämns ordet "semala" och syftar på en läckerhet som kommit till Tyskland från romarriket.

När kom då semlan till Sverige, detta vet man inte med säkerhet men i Gustav Vasas bibel från 1541 omnämns i alla fall ordet "semlokakor". Semlan var ingen rätt för vanligt folk, dom hade helt enkelt inte råd med det fina vetemjölet som den bakades av, så den kom att bli lite av en statussymbol förunnad den högre klassen.

Lite regionala skillnader i när semlan skall förtäras uppstod redan på 1700-talet, en del åt den på fastlagsmåndagen medan andra valde att äta den på fastlagstisdagen. Semlan som också har kallas "fastlagsbulle" hör också ihop med den katolska fastan, man åt semlor inför fasteperioden för att samla på sig fett för att klara den sparsamma kosthållningen under fasteperioden.

Under 1800-talet började man äta semlorna med mjölk, socker och kanel, det var först vid sekelskiftet semlan som vi känner den i dag dyker upp med vispgrädde under locket började lanseras.

Ett känt dödsoffer sägs denna godbit trots allt ha krävt i landet i fordom tid, det var Kung Adolf Fredrik, som man tror dog bland annat p.g.a. en överdos av hetvägg.

Den beräknade genomsnittliga konsumtionen av semlor hos oss svenskar ligger på fyra till fem stycken per person.