Högehall
Följande rader är hämtade ur boken "Rannsakningar och Antiqviteter" 1667 - 1689, skriven av kyrkoherden i Medelplana 1629 - 68.
"Ett stort stenröör emellan Wäster- och Medel-planda som kallass vhrröör, aff hvilket eldh plägar lysa, hvar aff, Tvifeless uthan, dett sitt nampn hafver bekommit".
Detta är nog det enda som skrivits i källorna om Högehall, och det som beskrivs är förmodligen ljuseffekten som blir genom hålet i hällen när solen skyms av hällen och solljuset fokuseras genom hålet. Men det intressantaste är nog ändå det namn som nämns, "vhrröör", urrör vilket kan betyda tidsröset. Och redan här kan man ana att Högehall inte är någon vanlig rest sten.
Högehall är en ca två gånger två meter rest kalkstenshäll som står i ett stenröse på en åker 800 meter sydost om Västerplana kyrka. Det som gör stenen så speciell är det knytnävs stora hålet mitt på och rakt igenom stenen. Just detta hål har gett upphov till spekulationer om att Högehall skulle kunna ha haft någon astronomisk funktion liknande andra kända fornlämningar utomlands.
Till de flesta fornlämningar brukar det ju finnas berättelser eller sägner från forna dagar men så är inte fallet med Högehall, det är ovanligt tyst i källor och i folktro om just denna stenen, men likväl så kan den vara en av våra allra märkligaste fornminnen. Det enda som nämns om Högehall är att det tidigare stått tre stenar på ett större röse, de två mindre är nu borta och endast Högehall är kvar, man tror att de har försvunnit i början på 1800-talet men inga bevis finns för att historien är sann. Andra stenar såsom Källby hallar, Kung Rings grav, Treningsstenarna mm finns både beskrivna och avbildade i skrifter från 1700-talet men inget om Högehall eller de två andra stenar som stod på samma plats. Man kan ju fundera på sammanhanget mellan Högehall och det två andra stenar som sägs ha stått där i ett stort röse och Treningsstenarna vid Medelplana som bara ligger någon kilometer därifrån - kan det finnas någon gemensam nämnare?
Att datera Högehall och liknande stenar är inte så lätt, men av tradition så brukar man i de flesta fall datera dom till järnåldern, men själva bruket med att resa stenar är urgammalt.
I början av 90-talet gjordes diverse mätningar vid Högehall och man kunde bl.a. konstatera att om man tittar genom hålet i horisonthöjd från olika platser runt om stenen så har man kunnat använda Högehall till en astronomisk kalender under hela sommarhalvåret. Dessvärre finns det inga platser i omgivningen som är markerade på något sätt och hänvisar var man skall stå utan om de en gång funnits så har de nu försvunnit, med undantag av ett möjligt ställe.
185 meter öster om hällen ligger en liten förhöjning i öst- västlig riktning, detta kan vara en av de platser som har kunnat användas som observationsplats.
På detta ställe kan man se solen gå ned vinkelrätt mot stenens yta två gånger om året, den 29 april och den 13 augusti. På detta avstånd täcks solen av hällen och solen strålar genom hålet i stenen. Dessa datum är tidpunkterna mitt emellan vårdagjämning och sommarsolståndet och sommarsolståndet och höstdagjämningen, och detta kan ha varit av stor betydelse för de som en gång i forna dagar reste stenen.
Så nog är Högehall en fascinerande och märklig stenhäll där den står i sitt stenröse vid Västeplana och den döljer nog fortfarande mycket av intresse som kanske aldrig blir uppenbarat.
