Att det medeltida slottet Forsholm skall ha legat vid den nuvarande Sjöråsåns mynning är inte bekräftat. Det finns inga ovan jord synliga bevis mer än några stora huggna stenar.Vissa medeltida fynd sägs ha gjorts på platsen av lokalbefolkning. Lämningar av borg eller skans anses dock ha existerat där Hällekis reningsverk nu ligger vid Sjöråsåns utlopp i Vänern. I schaktmassor därifrån fann man benknotor och byggnadsdetaljer, och vid grävning på platsen hittades en fyrkantig stenfot m.m. En del kallar slottet för ett kloster, förväxling med Aranäsborgen sker också.

Tre dokument är kända med direkt anknytning till Forsholm. Det första daterat den 25 mars 1372, Peter Kryll säljer enligt detta sitt "goz bolen i bolen sokn i kinda haeredhe" till rikets marsk Erik Kettilsson Puke, en känd och prominent personlighet. Pergamentbrevet är skrivit "in castro Forsholm". Detta goz bolem torde ha varit beläget i närheten av nuvarande ödekyrkan utanför Fullösa, för där låg förr Bolums kyrka tillika socken. Kyrkan revs och socknen upphörde redan på medeltiden p.g.a. sin litenhet och införlivades med Fullösa.

I den store jorddrotten Bo Jonsson Grips testamente nämner han bland sina förpantningar bl.a., Krytzeborg, öresten, öpsten och Forsholm. Öresten och Öpsten är välkända västergötska gränsbefästningar mot Halland. Med anledning av att Forsholm nämns i samband med de andra kan man nog anta att det låg i samma landsdel. år 1388 är F tillsammans med Öresten och Öpsten utskillt från de övriga egendomarna som överlåts till drottning Margareta. Här har F liksom de andra försetts med ett eget fögderi. Det finns således ett Forsholms län, även testamentet bekräftar detta. Länet omfattade, har man gissat delar av det omstridda Axvalla jurisdiktions område, Kinne och kanske även Kållands härad.

Forsholm har alltså innan 1380-talets slut varit ett kronans fasta hus, men tydligen snart förpantats till Bo Jonsson Grip. Efter detta sista omnämnande 1388 är det tyst i källorna om Forsholm.

Om borgens uppkomst tror man att den kan ha byggts som en stödjepunkt för Håkan Magnusson i hans strider mot Albrekt av Mecklenburg, men tyvärr finns det inga bevis för det i några skrifter. Då Axvallahus kom i Albrekts händer år 1367 kan det tänkas att Forsholm fått överta dess uppgift, men tiden blev i så fall kort, för redan 1371 övergick Axvall i Håkans ägo. att F ej omnämns efter 1388 kan ha berott på Margaretas seger över Albrekt vid Falköping 1389. Forsholm har troligen degraderats väsentligt efter att ha varit länsborg och torde strax där efter ha blivit ödelagd. Hur och varför borgen blev ödelagd och sedan raserad är nog något som historien alltid kommer att hemlighålla för oss.

Dock sägs det att när Forshems kyrka tillbyggdes år 1761 - 62 så använde man stenar från den raserade borgen.

Mellan Forshems kyrka och den plats vid Sjöråsåns mynning där Forsholm skall ha legat, skall det enligt lokal tradition gå en stenlagd stig som kallades "kyrkostigen". Och tecken på att det skulle vara sant sägs finnas, då det enligt sägnen skulle ha funnits en uthuggen trappa i berget. På en plats i skogen finns det något som kan tolkas som en trappa uthuggen i berget, men några spår av en stenlagd stig har inte påträffats ännu. Längs denna stig skall det även finnas hällristningar som setts av personer från trakten i början på detta sekel men som inte kan minnas exakt var, många har sökt efter dom men ännu så förblir de gömda i historiens dimma.

Det är märkligt att Forsholm inte finns nämnt i några skrifter från Forshems kyrka då slottet torde ha haft en rätt framstående ställning i trakten som länsborg. Forsholm blir nog för alltid ett av historiens olösta mysterium, om inga nya uppgifter eller dokument kommer fram.