vecka 48 - 1999
Ankomsttider
På SeniorNet - alla 55-plussares portalmotsvarighet till KinnekullePorten - finns brevlådor i olika ämnen. En handlar om Efterlysningar och där kan man fråga efter nästan allt och dessutom räkna med att få svar.
Men en kvinna som nyligen efterlyste hela texten till en julvisa hon hörde som barn (men nu glömt bort) har hittills inte kunnat få någon hjälp. Visan i fråga heter "Nu så kommer julen". Men jag har minsann knäckt nöten och ska maila över hela texten till henne. Eftersom jag precis grävt upp den ur minnets djup. Jag vet nämligen själv hur dumt det känns att bara minnas ett fragment av en text och sedan stånga huvudet blodigt i jakt på de fullständiga raderna. Därför ska damen snart bli lyckliggjord, förhoppningsvis.
"Nu så kommer julen" sjöngs på varenda julfest på min barndoms Blomberg med omgivningar. Och omgivningarna var både Järneklevs missionskyrka (numera privatbostad) och Västerplana missionshus (numera nedbrunnet). Julfesterna var väl någon slags plåster på såren för det övriga årets kommenderingar till de olika sammankomsterna i missionshusen. Att sitta i timmar på en hård träbänk passade inte speciellt väl åt unga ben med mycket spring i. Men julfesterna var riktiga höjdare med rikligt fyllda gottepåsar med mycket hemlagade karameller av allehanda slag. Mjuka kolor som smälte på tungan. Ischoklad som skakade mums. Och julgranskarameller gjorda av röd och vit karamellfärg med pepparmintsmak. När vi inte hade munnen full av godis, sjöng vi en lång rad julvisor. Och de flesta texterna minns jag än i dag, 60 år senare.
Texten till "Nu så kommer julen" hade skrivits av den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius, vars mest kända verk är Fältskärns berättelser, flitigt läst av de flesta ungdomar förr i tiden, nu förmodligen helt bortglömd.
Alice Tegner, barnvisans grand old lady, svarade för tonsättningen och det handlar verkligen om passform i det här fallet, text och melodi hör ihop som hand i handske.
Det är synd att det inte går att skicka med en ljudslinga här i kåseriet. Men texten går i alla fall så här, minns jag:
Nu så kommer julen
nu är julen här,
lite mörk och kulen,
men ändå så kär.
Han i salen träder,
med så hjärtlig min,
och i högtidskläder,
dansa barnen in.
Ljusen och lanternan,
glimma över dem,
som den klara stjärnan,
över Betlehem.
Mer religiöst anslag än så erbjöd inte den här julsången, så även jag och andra med lite inbyggt missionshusmotstånd tyckte sången slog an den rätta stämningen, kulmen på allt som varit under adventstiden.
Visste ni förresten att advent inte betyder "väntan" som många tror. Utan "ankomst". Det är alltså ankomsttider som gäller just i dessa dagar. Inför en årstid med djupt rotade traditioner. Kanske allra mest djupt rotade i våra västgötska hemtrakter.
RIST
PS. Maila gärna dina synpunkter på mina kåserier - övriga hittar du i "arkivet".
Skicka till ramky@telia.com DS.
