Makterna har behagat ställa till det i min lilla cybervärld. Och det är kanske inte så konstigt eftersom Frejanattens mysterier inföll ungefär samtidigt - ni vet det där att då får vem som helst vara ute och härja med vem som helst. Allt för att föra släktet framåt och samtidigt gardera sig mot inavel. Praktiskt tänkt, må jag säga.

När jag en gång i världen blev med dator senast skedde det genom förmedling av SeniorNet Sweden, en organisation jag inom parentes kan rekommendera för alla som blivit 55+, alltså den skara datoranvändare som ökar mest f n. Genom de samarbetspartners SeniorNet har, kan man skaffa en högklassig utrustning till en billig peng, antingen genom att betala rubbet med en gång om man känner för det, eller också med en fast summa varje månad under de 3 avtalsåren med gratis support praktiskt taget dygnet runt.

Det fina i kråksången är att datorn kommer med förinstallerade program så det enda man egentligen behöver göra själv är att plugga in elkontakten i väggen och köra igång. Ja, nästintill i alla fall.

Men som den väckarklocksundersökare jag varit sedan barnsben kunde jag naturligtvis inte låta bli att pilla i det som fanns installerat i SeniorNet-datorn när den väl kommit på plats där hemma.

Jag borde ju dragit lärdom av alla tidigare erfarenheter på området. Väckarklockan förblev en hög av egendomliga hjul och fjädrar. Mekano-satsen blev aldrig vad de medföljande skisserna visade och helt följdriktigt drar jag mig i det längsta för att skruva ihop en Ikea-möbel. Men SeniorDatorns installationer skulle jag naturligtvis ge mig på i en känsla av att vilja betvinga världen. Nu hade jag ju äntligen en massa livserfarenhet att falla tillbaka på. Jag ändrade en inställning här, en där. Nå, inget allvarligt tycktes hända, så jag fortsatte att göra ytterligare några ändringar.

Men rätt vad det var sket det sig, som man börjat säga numera. En datorförståsigpåare i bekantskapskretsen trodde det hade med för många virusskydd att göra. En MacAffe fanns redan installerad från början. Skrämd av all upphetsning kring datavirus i våras skaffade jag en vakande Panda som jag trodde skulle hålla koll på alla mystiska filändelser som kunde dyka upp lite var som helst under surf-utflykterna världen över. Men dubbla skydd förtar varann på något vis, tydligen.

En vacker dag brakade naturligtvis allt samman, precis som för det en gång så stolta svenska EM-laget i fotboll. Inget fungerade. Jag ringde supporten och pratade med många trevliga unga män och kvinnor. Och fick rådet att installera om Windows. Det var ju en baggis, bara att leta rätt på cd-skivan och snurra igång. Det vara bara det att när 12 minuter åtstod av installationstiden stannade allt upp och ett felmeddelande om undantag "OE" (vad det nu betyder) dök upp på skärmen. Fler samtal till supportnumret och även med andra förståsigpåare. En gav mig rådet att inte starta om med hjälp av 'ctlrl+alt+delete' utan stänga av och slå på igen med strömbrytaren. Inte hjälpte det. Inte heller att dra ur kontakten i väggen och sätta i den igen.

Efter 30-35 försök till ominstallation med hjälp av den här modellen hade jag ett avslutande samtal med en supportyngling. "Kör återställnings-CD:n". "Ja. Men det raderar ju ut allt som finns på hårddisken", försökte jag efter att ha läst på etiketten. "Men det är nog det enda att göra i det här läget".

Och det var det enda att göra. Men när jag satte i den där återställningsskivan visste jag också att då skulle samtidigt alla trevliga brev jag fått de senaste 18 månaderna försvinna ut i cyberrymden tillsammans med alla fina små program jag hämtat hem. Hela min cybervärld skulle braka samman och någon back-up hade jag aldrig funderat på att göra.

När jag skriver de här raderna är det Dag Ett i mitt nya datorliv. Här finns ingen återfött, här måste jag nyskapa allt av egen kraft. Med hjälp av sittmuskulatur och lite jävlaranamma. Men nog känns det som i Frejanatten alltid. De stigar jag provgått verkar spännande och lättframkomliga. Till skillnad från hur det var mot slutet. Innan det strulade sig. Så nu kan jag lägga allt gammalt bakom mig och börja öppna upp mig mot nya, spännande horisonter.

Leve Makternas Spel! Leve Fruktbarhetens Gudinna! Leve Freja!
Och Leve Svenska Fotbollslandslaget som dock lite för sent tog sig självt i kragen!

RIST

PS. Maila gärna dina synpunkter på mina kåserier - övriga hittar du i "Ristat av Rist". Skicka till ramky@telia.com DS.