Att diska har länge varit en av mina favoritsysselsättningar. Kring denna insats i hemmet har jag länge byggt upp en "air" av viktigheter. Dessutom har jag tyckt det varit en väldans trevlig sysselsättning att slabba omkring i diskbaljan. Kanske är det inte den mest uppskattade av mina olika verksamheter i hushållet men jag har ändå tyckt att mina göranden och låtanden på det här planet rättfärdigat andra mindre lyckade försök att hålla fanan högt på det hushålleliga planet.

Mitt tycke för diskkonsten uppstod förmodligen de veckor när jag efter äntligen uppnådd studentexamen fick ett extrajobb i grytdisken på gamla Lorensbergs restaurang i Göteborg. Det var en uppgift jag kunde gå in för med full kraft eftersom mitt första tidningsjobb väntade strax därefter. Lorensbergsgrytorna var verkliga jättar i aluminium och koppar och vägde plutum. Många hade fastbrända rester av allehanda maträtter och såser, spår som förskräckte och som inte var speciellt lättflirtade. Men mina läromästare slösade med sina knep och bara efter några dagar passerade "mina grytor" chefsgranskarens vakande öga med godkänt resultat. Så det här med diskning fick jag alltså ett lättsamt förhållande till och den inställningen har följt mig under åren.

Fast sedan en tid finns en diskmaskin installerad i köket där hemma.. Att det kom dithän berodde väl i någon mån på att den mänskliga diskmaskin som dittills fungerat relativt klanderfritt - dvs undertecknad- började bli aningen ringrostig och ibland rent ut sagt slarvig i handlaget. Dessutom visade tekoppar och teskedar upp allt mer mörka rester av den dryck de tidigare hanterat och allehanda veckotidningsknep var inte längre verkningsfulla.

Så för något halvår sedan påbörjades "jakten på diskmaskinen". Så småningom, efter åtskilliga rundor till olika försäljningsställen blev det äntligen napp. Och en vacker dag stod den nya maskinen inslagen i plast och frigolit framför det köksskåp den skulle få som permanent uppställningsplats.

Det var nu inte bara att skruva bort köksskåpet som vi trodde. Inga knep hjälpte. Den mest händige i bekantskapskretsen kom med sin verktygslåda, rev sig i huvudet, mixtrade med skruvdragaren och ryckte sedan beklagande på axlarna.

Nästa steg blev att engagera nätverket och så småningom var en hygglig kille med elbehörighet och annat i bagaget (praktiskt handlag framför allt) på plats. Köksskåpet försvann, visserligen i spillor och inte bara utlyft från sin plats som det först var tänkt och diskmaskinen kunde avstrippas sitt emballage och sakta baxas in på plats. En lapp längst in i köksskåpet utlovade att "här bakom finns förberett för anslutning av diskmaskin" men det var att ta i. Därför kom installationsbehörigheten väl till pass med montage av kopplingsdosa och ledningsdragning.

Själva anslutningen till vattenledningen fick skötas av ny inkallad expert som visste hur man beter sig med rörmokeridetaljer. Men rätt vad det var fanns maskinen på plats och jag helt plötsligt kunde stå mer armarna i kors och iaktta hur disken diskade sig. På 85 minuter visserligen, själv har jag inte behövt mer än en kvart.

Och vad är då skillnaden? Jo, det blir skinande rent, det blir det. Men allt går minsann inte att köra i diskmaskinen. Inte de fina höga vinglas jag fick som avskedsgåva av kollegorna när jag gick i pension t ex. De måste fortfarande diskas väldigt försiktigt för hand för att inte bli repiga. Liksom de fina kaffeskedarna i äkta silver.

Fast nog är maskinen väl ändå värd sitt pris. Mina egna diskinsatser består numera i att plocka i och ur samt "trycka på knappen". Och så dutta med en handduk på botten av varje tekopp när disken är klar. Varför bottenfördjupningen på tekopparna samlar på sig vatten trots att luckan stått öppen en lång stund efter avslutad diskning är för mig en stor gåta. Teknikens under har verkligen inte trängt in i varje litet skrymsle än på långa vägar. Men framåt har det förstås gått. Så det här kåseriet har tillkommit på tid jag annars skulle ägnat åt en stor söndagsdisk. Med kanske lite tveksamt resultat.

RIST

PS. Maila gärna dina synpunkter på mina kåserier - övriga hittar du i "Ristat av Rist". Skicka till ramky@telia.com DS.