Fästingsäsongen står för dörren och under året kommer omkring 10 000 personer i Sverige att drabbas av Borrelia-infektion. De flesta får lindriga symtom och blir snabbt friska, medan andra får en kronisk sjukdom. En del av förklaringen ligger i immunsystemet, visar forskning vid Linköpings universitet.
Immunförsvaret ser ut att skilja sig mellan dem som snabbt tillfrisknar efter infektionen och dem som trots antibiotikabehandling får fortsatta besvär. Exakt vad som orsakar denna skillnad är inte helt klarlagt. Men en ny avhandling av Sara Jarefors vid Avdelningen för klinisk immunologi pekar nu ut två enskilda faktorer som har betydelse:
* Könet. Kvinnor som genomgått klimakteriet verkar ha ett immunförsvar som är sämre på att slå ut Borrelia-bakterien jämfört med män i samma ålder. Detta kan vara en förklaring till att dessa kvinnor har en högre risk att drabbas av sjukdomen vid flera tillfällen, trots att de inte blir fästingbitna oftare än männen.
* Tidigare infektion av fästingfeber. Detta är en infektion som orsakas av bakterien Anaplasma, även den spridd via fästingbett. Personer som haft en sådan visade ett klenare immunsvar mot Borrelia.
Symtomen vid borrelios är varierande. Det vanligaste är ett rött, runt hudutslag. Besvärligare är ansiktsförlamning, muskelsmärtor och ledvärk. Borrelios behandlas med antibiotika och de allra flesta blir friska, men ett fåtal patienter får fortsatta besvär, så kallad kronisk borrelios. Varför vissa personer får kronisk borrelios medan andra inte får några symtom alls av infektionen är hittills okänt. Teorin att immunförsvaret har betydelse för utläkningen och kanske till och med är orsaken till symtomen, stärks av resultaten i avhandlingen som också ökar vår förståelse för vad som ligger bakom kronisk borrelios. I framtiden kan dessa resultat leda fram till en möjlig behandling av de besvär som uppstår.
